IPS sparandet lagt på is.

Har skrivit en del om mitt IPS sparande. Gillar tanken på att kunna spara extra till egen pension. Med IPS kunde man ta ut pengarna en bra bit innan 65 års ålder som tidigare var åldern man ansågs redo att gå i pension.

I och med det senaste pensions utredningsförslaget lockar det inte lika mycket att fortsätta spara. Åldern för uttag höjs från 55 till 62. Min gissning är att det kommer att ändras igen. Den politiska risken har blivit för hög. Vart 20:e år, eller kortare, görs reglerna om.

Bättre då gå miste om ett avdragsgillt sparande och ha kontroll på pengarna själv. Förvaltnings metodiken kommer att bli densamma. Lundaluppen har skrivit några rader om sina tankar kring pensionssparande.

Tusenlappen som gick till Avanzas IPS sparande är inställt på obestämd tid. I nuläget kommer min vanliga portfölj att få en regelbunden kapitalinjektion istället.

En hög med mynt

Bolagsstämma Wihlborgs

Årets första bolagsstämma är avverkad. Den gick av stapeln i Wihlborgs regi. Lämpligt nog på Slagthuset i Malmö, som håller till i en av Wihlborg ägda fastigheter.

Wihlborgs är ett mycket välskött fastighetsbolag som styrs av VD Anders Jarl samt största ägare och tillika ordförande Erik Paulsson. Sedan nuvarande bolag separerades ut från Fabege och börsnoterades i maj 2005 har det gått uppåt i en stadig kurs. Vinsten kommer till 75 % från uthyrning och resten kommer från projektering, främst på Dockan området i Malmö hamn.

Stämman var välbesökt, gissningsvis minst 300 besökare. VD gav ett bra och uttömmande tal till aktieägarna. Erik Paulsson verkade trött, han sluddrade på orden och utstrålade inte den energi som han har haft tidigare år. Mot slutet fick vi höra att han opererat ryggen. Det kan få vem som helst att krokna. Trotjänaren Christer Johansson, tidigare CFO tackades av. Han mindes tillbaka då bolaget tjänade 35 Mkr på årsbasis och delade ut 10 öre per aktie. Idag är det motsvarande 4 kr per aktie som kommer in på kontot.

Efter stämman bjöds det på förtäring. Man undrar var de hittar alla recept på konstig mat. I år var det några skivor tjock skinka med bönor och inlagda frukter som man fick sleva upp ur en glasburk. Till det fick man vatten och en liten morotskaka. När man gick ut fick man årets present, ett kombinerat skohorn och pinne för att testa brandvarnare.

Jag har länge varit aktieägare i Wihlborgs men bara haft ett symboliskt innehav. Nu när jag inte kommer att lägga in mer pengar i IPS depån(vad jag vet just nu), tänker jag öka upp mer regelbundet i min vanliga aktieportfölj. Wihlborgs ligger bra till. Aktien har regelbundet fördubblat sig vart 6:e år även om det varit finanskris och nolltillväxt i landet. Lägg till att man får en kupong på 4% för besväret att vara med och äga bolaget så ser kalkylen ganska skaplig ut. Inga snabba klipp men metodiskt bygger man upp ett kapital.

Bolånetorskarna börjar trilla under ytan

Vi är mitt uppe i en bostadsbubbla, när och hur den smäller får vi se i backspegeln. Bloggrannen Cornucopia? skriver om en BLT(bolånetorsk) som ligger en bra bit under ytan. En hästgård där pantbreven överstiger begärt pris. Detta kommer vi att se mer av framöver.

Makrochocker har de senaste 15 åren resulterat i rekordlåga räntor. Många har utnyttjat detta till att låna billigt. Vissa har lånat mer än vad de har kapacitet att betala tillbaka. Just nu är det inte sannolikt att vi får någon högre inflation men det finns scenarior där det kan bli aktuellt.

Om det skulle bli fallet kommer lönerna att stiga i takt med inflationen. Det kompenserar inte en eventuell ränteuppgång i det korta. Svenska hushåll slår sig för bröstet när de säger att de kan betala en högre ränta än idag. Den dagen bankerna verkligen synar korten lär krediterna strypas. Det lär sammanfalla med att marknaden dyker. De hushåll som ligger under ytan kommer att få det riktigt svårt. Skyffla in mer pengar eller omvandla delar av lånet till ett dyrt blanco lån. Då är 8 % en ”billig” ränta.

Utdelningsanalys IPS porföljen

Igår satt jag och drog ut siffror från Avanza och petade in dem i ett kalkylblad. Det var spännande att se dessa siffror visualisera sig. Under år 2004 var det magert med utdelningar men det tog fart 2005 för att sen öka år från år. År 2008 till 2010 var det finanskris och bolagen drog ner på utdelningarna. Jag sålde bort mina fonder och köpte aktier vilket förklarar att utdelningen i kr var i stora drag konstant.

Regelbundet sparande, sitta still i båten, samt återinvestering av utdelningarna har gjort att utdelningen har ökat år från år. När bolagen repade sig ökade utdelningarna det ser man effekten av idag. Några enstaka bolag har gått sämre samt bytat legal struktur vilket har minskat utdelningen från dessa innehav. En aktie är en del av ett företag. Man är således indirekt företagare om man äger aktier i ett bolag.

2013 har börjat bra. Hittills har det varit kvartals och månadsutdelningar från Kanada samt en liten summa från Novo Nordisk som har trillat in.

Utdelning från IPS portföljen 2004 - 2013

Utdelning från IPS portföljen 2004 – 2013

Antalet utdelningstransaktioner har ökat genom åren. Det beror på ökat antal innehav, fler innehav som delar ut per kvartal eller månad. En del felbokningar och slarv från Avanzas sida finns också med i statistiken.

Antal utdelningstransaktioner

Antal utdelningstransaktioner

Bakgrund till sparandet i IPS portföljen

Sedan år 2000 sparar jag till min pension via IPS. Till en början några hundralappar i månaden men har på senare år sparat maxbeloppet 12 000 kr per år. Sparandet är avdragsgillt. Poängen är att man kan ta ut det som inkomst och sen skatta för det framöver i tiden när man har gått i pension.

Likt många pensionslösningar där pengarna är låsta, hänger denna konstruktion på nåder av myndigheterna. Blir det dåliga tider i landet kan vi nog förvänta oss en cypriotisk lösning. Staten stänger kontona och tar en del av beloppet.

I början hade jag depån hos en liten lokal sparbank med ett begränsat utbud av fonder. Fonderna hade också genomgående en hög förvaltningsavgift. När Avanza drog igång sin IPS verksamhet flyttade jag över depån runt år 2004. Sedan dess har jag viktat ner andelen fonder, för att sedan ett par år utgöra en renodlad aktiedepå. Under verksamhetsåret 2009 köptes de första utländska innehaven.

Någon direkt nytta av att spara har man inte men det finns några fördelar. Aktier i IPS depå har rösträtt. Det har man utnyttjat. En del mindre innehav har man parkerat där för att kunna gå på intressanta bolagsstämmor eller känna sig fram om man kan tänkas köpa ett innehav till den stora portföljen.

Möjligheten att bygga en långsiktig portfölj där ens privatekonomi inte kan ”förstöra” är en annan trevlig egenskap. Ungefär som att förvalta medel åt en stiftelse. Det är nog det som lockar mest och gör att jag använder IPS portföljen som en modellportfölj och bloggar lite mer om den än vad den ”förtjänar” i form av monetärt värde.

Från 6000 till en miljard

László Szombatfalvy började med ett lån på 6000 kr och har idag vid 85 års ålder ca en miljard i nettoförmögenhet. SVD har skrivit en artikel om honom, nu när han i dagarna är aktuell i en ny bok, Världens 99 bästa investerare. Av en händelse kan man i dagarna köpa boken med 10 % rabatt om man gör det via bloggrannen Cornucopia?

En stor del av Lászlós förmögenhet är placerat i fastighetsbolaget Castellum. Ett lyckligt sammanträffande är att undertecknad bloggare också har en del av sitt kapital investerat i nämnda fastighetsbolag sedan 2003. Innehavet köptes för lånade pengar. Belåning är inte fel om man vet vad man håller på med. László är en av mina idoler. Läste om honom på slutet av 80 talet men kan väl säga att man än idag har mycket att lära från honom och andra som lyckats med sina placeringar.

Få svenskar känner till att László är en investerare av världsklass. Han har utklassat den så ofta hyllade investeraren Warren Buffet med hästlängder. Även Buffet har delvis byggt upp sin förmögenhet med lånade pengar. Båda har lyckats bra så vem som är ”bäst” är lite som två barn som bråkar i en sandlåda. Kul att det har skapats miljardförmögenheter i Sverige som inte är ärvda pengar.

László är mest känd för ”Lászlós formel”. Vill man studera den kan man med god behållning läsa mer om den på bloggen Aktiefokus. Där finns bra pedagogiska exempel. Blod svett och tårar ligger bakom resultatet enligt vad han själv säger. Däremot  varnar han själv för belåning då en börskrasch kan komma när som helst.

Utmärkande drag är:

  • Hög avkastning på eget kapital
  • Köp undervärderade aktier(finns det några sådana idag?)
  • Utdelningstillväxt

Paradigmskifte sätter företagen på prov

I ett ”paradigmskifte” sätts ett företags affärsmodell på prov. Det är ofta i efterhand man kan se vad som har hänt. Varför det blev som det blev.

Ett ämne som djupdyker i detta fenomen på ett lite lagom vetenskapligt föhållningssätt(det är ju trots allt samhällsvetenskap vi talar om) är ämnet ekonomisk historia. En forskare som har blivit ”känd” i det bredare folklagret är Jan Jörnmark. Han har tagit till uppgift att fotografera övergivna platser och kombinera det med historien om varför det en gång fanns en livskraftig fabrik som gav arbete och välstånd åt folket i byggden men numera bara är ett tomt, övergivet skal. En modern ruin med andra ord.

Ett paradigmskifte ”drabbade” fabriken. Globaliseringen gjorde att det var billigare att tillverka produkten i ett land långt borta i Asien. Den svenska teko och varvsindustrin är två exempel på hela industrier som inte klarad av detta skifte.

I skrivande stund håller resterna av den svenska bilindustrin på att klappa ihop. Jag tror inte Volvo PV överlever i nuvarande skepnad. I början av bloggens korta historia skrev jag en del artiklar om SAAB och dess kräftgång. Naivt trodde jag att bolaget skulle överleva i någon form. Men i efterhand kan man se att det var mer än förhoppning kopplad till produkten och varumärket än ren fakta. Jag gillar SAAB bilarna, liksom jag ser en charm med Volvos bilar men realiteten är att de ser illa ut för Volvo PV i dagsläget.

Inom teknik går det ännu fortare. Vem kommer ihåg att Ericsson var störst i världen på att tillverka mobiler? Finska Nokia övertog ledartröjan när man kunde byta skal på mobilen och slapp en utstickande antenn. Dagen då Apple lanserade iPhone, var dagen då Nokia ”dog”. Bolaget är inte hel dött och kan komma igen, men lär vara i helt annat skick om del lyckas.

En lång historia om något ganska självklart. Är man fel positionerad med sina investeringar kan det gå galet.

Stark krona ger köpläge utomlands

Den svenska kronan är relativt stark. Jag har sedan 2009 investerat en del av portföljens tillgångar utomlands. Främst i Kanada och USA, vilket gör att man blir automatiskt exponerade mot CAD och USD. SEK mot CAD är på tre årslägsta. Allt under 6,50 för en CAD har jag sett som ett köpläge, när den står över 6,5 brukar jag bunkra utdelningarna i väntan på någon bra deal. I skrivande stund är CAD:en på 6,28. Köpläge med andra ord.

Småsparare avråds nästan alltid ifrån att investera utomlands. Det är visst väldigt riskfyllt att investera i andra länders valutor. Det råder nära nog konsensus bland experterna. I nästa andetag skall man investera i utländska fonder med höga avgifter. Inte sällan är experterna anställda av samma bolag(någon av storbankerna) som står bakom de dyra fonderna.

Jag gillar bolag som delar ut per kvartal, det ger ett jämnare kassaflöde samt att dessa bolag har en tendens att ha en jämn utdelning och inte få panik ett enskilt år då konjunkturen dyker.

Den svenska börsen tickar på och på sina håll känns det ganska fullvärderat. Rapporterna har duggat tätt och man har bara skummat igenom dem när de dykt upp. Det viktigaste har varit utdelningarna för 2012 och hur prognosen ser ut framöver.