IPS sparandet lagt på is.

Har skrivit en del om mitt IPS sparande. Gillar tanken på att kunna spara extra till egen pension. Med IPS kunde man ta ut pengarna en bra bit innan 65 års ålder som tidigare var åldern man ansågs redo att gå i pension.

I och med det senaste pensions utredningsförslaget lockar det inte lika mycket att fortsätta spara. Åldern för uttag höjs från 55 till 62. Min gissning är att det kommer att ändras igen. Den politiska risken har blivit för hög. Vart 20:e år, eller kortare, görs reglerna om.

Bättre då gå miste om ett avdragsgillt sparande och ha kontroll på pengarna själv. Förvaltnings metodiken kommer att bli densamma. Lundaluppen har skrivit några rader om sina tankar kring pensionssparande.

Tusenlappen som gick till Avanzas IPS sparande är inställt på obestämd tid. I nuläget kommer min vanliga portfölj att få en regelbunden kapitalinjektion istället.

En hög med mynt

Utdelningsanalys IPS porföljen

Igår satt jag och drog ut siffror från Avanza och petade in dem i ett kalkylblad. Det var spännande att se dessa siffror visualisera sig. Under år 2004 var det magert med utdelningar men det tog fart 2005 för att sen öka år från år. År 2008 till 2010 var det finanskris och bolagen drog ner på utdelningarna. Jag sålde bort mina fonder och köpte aktier vilket förklarar att utdelningen i kr var i stora drag konstant.

Regelbundet sparande, sitta still i båten, samt återinvestering av utdelningarna har gjort att utdelningen har ökat år från år. När bolagen repade sig ökade utdelningarna det ser man effekten av idag. Några enstaka bolag har gått sämre samt bytat legal struktur vilket har minskat utdelningen från dessa innehav. En aktie är en del av ett företag. Man är således indirekt företagare om man äger aktier i ett bolag.

2013 har börjat bra. Hittills har det varit kvartals och månadsutdelningar från Kanada samt en liten summa från Novo Nordisk som har trillat in.

Utdelning från IPS portföljen 2004 - 2013

Utdelning från IPS portföljen 2004 – 2013

Antalet utdelningstransaktioner har ökat genom åren. Det beror på ökat antal innehav, fler innehav som delar ut per kvartal eller månad. En del felbokningar och slarv från Avanzas sida finns också med i statistiken.

Antal utdelningstransaktioner

Antal utdelningstransaktioner

Bakgrund till sparandet i IPS portföljen

Sedan år 2000 sparar jag till min pension via IPS. Till en början några hundralappar i månaden men har på senare år sparat maxbeloppet 12 000 kr per år. Sparandet är avdragsgillt. Poängen är att man kan ta ut det som inkomst och sen skatta för det framöver i tiden när man har gått i pension.

Likt många pensionslösningar där pengarna är låsta, hänger denna konstruktion på nåder av myndigheterna. Blir det dåliga tider i landet kan vi nog förvänta oss en cypriotisk lösning. Staten stänger kontona och tar en del av beloppet.

I början hade jag depån hos en liten lokal sparbank med ett begränsat utbud av fonder. Fonderna hade också genomgående en hög förvaltningsavgift. När Avanza drog igång sin IPS verksamhet flyttade jag över depån runt år 2004. Sedan dess har jag viktat ner andelen fonder, för att sedan ett par år utgöra en renodlad aktiedepå. Under verksamhetsåret 2009 köptes de första utländska innehaven.

Någon direkt nytta av att spara har man inte men det finns några fördelar. Aktier i IPS depå har rösträtt. Det har man utnyttjat. En del mindre innehav har man parkerat där för att kunna gå på intressanta bolagsstämmor eller känna sig fram om man kan tänkas köpa ett innehav till den stora portföljen.

Möjligheten att bygga en långsiktig portfölj där ens privatekonomi inte kan ”förstöra” är en annan trevlig egenskap. Ungefär som att förvalta medel åt en stiftelse. Det är nog det som lockar mest och gör att jag använder IPS portföljen som en modellportfölj och bloggar lite mer om den än vad den ”förtjänar” i form av monetärt värde.

IPS januari 2012

2012 är ett nytt år med nya möjligheter. Är man intresserad av finans, ekonomi och politik finns det alltid saker att fördjupa sig i. Tycker man sig ha kunskap och intresse är det ofta bäst att själv förvalta delar eller hela ens förmögenhet efter eget huvud. Förvaltare brukar ofta hålla sig nära eller försöka slå index. De aktier som har gått bäst under året köps in i december för att det skall se snyggt ut i uppställningen.

Detta bekymmer slipper jag i förvaltningen av mitt eget kapital.

IPS portföljen har en del ”skräp” bolag då jag gillar att gå på bolagstämmor. Tyvärr medger inte övriga omständigheter att man kan gå så ofta man vill. IPS är ett bra pensionssparande. Man sätter av en tusenlapp varje månad som man drar av i deklarationen. Låg skatt på sparandet, baserat på värdet och ingen skatt på svenska utdelningar gör att det genom åren går att bygga upp ett relativt stort kapital. I fall lagarna ändras fram över och någon socialist konfiskerar depån har man inte förlorat allt eftersom jag brukar göra andra placeringar för de pengar man ”får tillbaka på skatten”. Många bäckar små som ordspråket säger.

Mycket snack och ingen verkstad. Dags att visa upp lite diagram och statistik. IPS depån ligger på Avanza och jag har tagit ut en rapport och klippt och klistrat.

Utveckling 2011

IPS depå 2011

Ovan kan vi beskåda utvecklingen under stora delar av 2011. Det är inget rent årsbryt men det är ändå intressant att se hur det har gått. SIX PRX är valt som jämförelse index. Det är svårt att jämföra sig mot index av framför allt två anledningar.

1. Om man har en diversifierad portfölj med tillgångar på ett antal olika börser är det inte relevant att jämföra med ett index.

2. Ska man vara nöjd över att slå ett index som inte är relevant i skenet av hur ens egen portfölj är komponerad?

Ska man vara nöjd med utvecklingen för 2011?. Nja, det var ett tufft år index gick ner med 12 % under perioden medan IPS portföljen gick ner med drygt 6 %. Bättre än index således men inte bra. Det bästa är en jämn och stadig uppgång.

Fördelning av tillgångar

Nu ska vi titta lite på hur tillgångarna är allokerade. I diagrammet nedan kan vi se hur

portföljen grovt är fördelad. Svenska aktier utgör drygt 70 % av tillgångarna och utländska aktier 29 %. Det är torrt i kassan för tillfället. Ett större inköp gjordes för några dagar sedan. Kassaflödet i verksamheten är prima. Inbetalningar varje månad i kombination med utdelningar som flyter in gör att det framöver kommer att finnas möjligheter att ta positioner i nya bolag eller stärka upp i befintliga vid behov.

Vi kan göra en liten fördjupning i de svenska innehaven då Avanza gjort ett fint diagram som jag kan använda.

Finans och fastigheter utgör det största inslaget i portföljen. Främst är det några investmentbolag som gömmer sig i denna kategori. Utöver detta är det främst industri och sällanköpsvaror som utgör portföljens svenska bolag. Allt som allt består portföljen av 23 bolag som ger ca 4 % i direktavkastning.

IPS Update september 2011

Pensionssparandet i IPS depån är långsiktigt. Pengarna skall tas ut när man går i pension. Med tanke på att det är i en osäker framtid ska man inte förvänta sig allt för mycket. Staten har historiskt konfiskerat pengar från olika pensionssystem förr. En sparad tusenlapp i månaden gör att man har 12 000 kr att investera per år. En trevlig bieffekt är att man får tillbaka en del på skatten i och med att man kan göra avdrag. Det går att rösta för aktier i IPS portföljen på bolagstämmor.

Portföljen innehåller 24 st bolag, varav 8 st kanadensiska. Andelen kontanter är knappt 4 %. De kanadensiska investeringarna i före detta s.k ”income trusts” har visat sig slå väl ut.

Bra 2009 för IPS portföljen

I backspegeln kan man konstatera att år 2009 var ett riktigt bra år för den svenska börsen. Börsen i Kanada(TSX) har även den utvecklats bra.

Min IPS depå hos nätmäklaren Avanza har slagit det index (OMXSPI) som man får som jämförelse.

IPS depå 2009

Exakt hur uträkningarna görs känns lite diffust. Avanza får gärna berätta hur deras beräkningar görs. Under året har det gjorts insättningar i form av månatligt sparande. Det bör påverka grafen negativt.

Varför IPS?

Ska man pensionspara tycker jag att IPS är ett bra alternativ. Man kan själv välja aktier, fonder, kontanter m.m som investeringsalternativ. En sparad 100 lapp ger ca 30 kr tillbaka på skatten om man har en normal inkomst. Mer i fall man tjänar över brytpunkten. IPS kräver lite mer engagemang som sparare men kan ge bra mycket mer tillbaka. Avgiften är i skrivande stund 0,58 % och en depå på t.ex Avanza är gratis(de tjänar pengar på courtage och kickbacks på fonder).

2010?

Vad väntar då för detta år, 2010? Jag tror att det kan fortsätta upp ett litet tag till. De massiva stimulanserna och aktörer som missade 2009 kommer nog att ”köpa på toppen” denna gång också. Ekonomin har inte hämtat sig, arbetslösheten är hög och bolagen har främst sparat sig till sina vinster. Vi behöver se fler med riktiga arbeten och företag som gör ”riktiga” vinster.

Analytiker och förvaltare som kör det vanliga ”börsen ska gå upp 15-20% nästa år” ska man inte lyssna på. Det är ett önsketänkande från deras sida. Riskfri ränta + 3-4% är vad man bör förvänta sig på lång sikt. Från år till år kan börsen gå upp 40 % och ner 50 %. 00-talet har inte varit bra för börs Svensson. Skog, guld och obligationer har varit bättre investeringar.

Bloggaren Cornucopia har ett intressant inlägg om trender för 2010. Väl värt att läsa.

Det som jag tänker ”hålla koll” på är följande:

  • Korta och långa räntan i Sverige och Usa
  • Penningmängden i Usa och Sverige i relation till officiell inflationsstatistik
  • Guld och silver priset i USD och SEK
  • Priset på ett fat olja och produktions siffrorna(Peak Oil)
  • Bostadspriserna i Usa och Sverige(Peak bostad?)
  • Priset på en liter mjölk och en liter bensin

Valet i år 2010 kan bli mycket intressant. Kommer Sverigedemokraterna, SD in i riksdagen och vad gör då de etablerade partierna? Blir det rödgrön eller blågrön regering? Hur kommer det att påverka börsen och landets ekonomi?

Spännande tider med andra ord! Med örat mot rälsen och en en god portion tur ska det gå att tjäna pengar detta år också.

Folksam ändrar villkor för PRO försäkring

Folksam har hastigt och lustigt ändrat sina regler för sina grupplivförsäkringar riktade till PRO’s medlemmar. Nyblivna pensionärer kan före utgången av 2009 teckna en grupplivförsäkring som ger 42 800 kr vid dödsfall. Kostnaden är 160 kr per månad.

Enligt Folksam har intresset minskat och då är försäkringen olönsam. Pensionärer har högre tendens att avlida än övriga grupper i samhället. Utbetalningen på 42 800 är nästan en given kostnad. De 160 kr i månaden som betalas täcker inte kostnaden och den administration som finns. Jag får inte ihop det hur jag än räknar.

Låt oss göra ett antagande. Fru Barsk är 65 år och påbörjar sin försäkring. Hon beräknas leva tills hon är 83 år. Det ger (83-65)*12*160 – 42 800 = – 8 240 kr i kassaflöde till Folksam. Folksam går således back på varje såld försäkring. Tar man hänsyn till inflation och ränta på pengarna kanske det går jämt upp?

Det känns som detta är ett litet Ponzi scheme över det hela. Inte helt olikt det svenska pensionssystemet med de urholkade AP fonderna och ATP systemet som gick i graven.

Varje ny försäkringstagare betalar pengar till de gamla försäkringstagarna. När nu intresset sjunker ”avslöjas” det hela och Folksam lägger ner och sänker utbetalningarna för de som är kvar.

Försäkringstagarna verkar inte helt nöjda med beslutet. En del försäkringstagare tror att de sparar pengar, vilket är helt fel.

AMF anklagar Elmehagen

Vad är en helg utan AMF?  AMF är på tapeten igen. Inget oväntat i det. Denna dokusåpa lär fortsätta ett tag till.

Styrelsen i AMF har nu kommit fram till att Elmehagen har fått för mycket i pension. Det är ungefär vad 99% av kunderna också tycker. Det tråkiga för AMF är att de har skrivit ett avtal som normalt är juridiskt bindande. Otur i tänkandet skulle man kunna säga. Den mest kända ledamoten i AMF’s styrelse är LO ordföranden Wanja Lundby-Wedin. Historien om hennes 15 år i AMFs styrelse är numera nästan en riksangelägenhet.

AMF anser att Christer Elmehagen fick mer i pension än vad som var avtalat och kräver nu tillbaka pengarna. Till detta anklagar de Elmehagen för avtalsbrott. Det kan man läsa om i DN. I SVDs artikel kan man läsa att AMF kräver tillbaka pengarna från Elmehagen men lindar in det i ett något mer omständigt resonemang.

Enligt Göran Tunhammar är roten till det onda att Christer Elmehagen fyllde 6o år och det saknades inbetalda pensionsmedel för 1998 års avtal. Enligt AMF spökar också avtalet för år 2004. Det skulle bero på en felaktig text i årsredovisningen. Är det någon som förstår vad det handlar om? Inte jag i alla fall. Detta är nästan helt obegripligt. Hoppas att AMF kan räkna ut vad deras vanliga kunder skall ha i pension?

AMF har haft tunga namn till sin hjälp för att reda ut denna pensions problematik. Linklaters, Ernst & Young och KPMG är de företag som hjälpt styrelsen att räkna fram den summa de nu skall kräva Christer Elmehagen på.

Christer Elmehagen kör den hårda linjen och säger till SVD, ”Mina tidigare uttalande är det som gäller”. I DN’s artikel är Elmehagen något mer resonlig och säger att han inte har lämnat fel information.