Vad gör lånen med oss?

Vilket fint väder det har varit denna långhelg. Trädgårdsarbetet har tagit fart. Det har klippts och fixats. Gräsmattan har fått sig en genomkörare med en nyinköpt vertikalskärare. Den är eldriven. Förra året lånade jag ett bensindrivet monster av en släkting.

När jag sökte reda på information om skötsel av gräsmattan, snubblade jag över en intressant artikel på en sida som heter Byggahus.se. Denna sida har på senare tid blivit rätt så stor när det gäller allt som har med hus att göra. Själv besöker jag den lite då och då när ”torpet” skall renoveras eller det bara skall fixas med något i trädgården.

Artikeln handlar om vad lån gör med oss som personer. Är det bra att låna för att få högre status genom att konsumera rätt? Det finns många åsikter i denna fråga. Det finns en del som har lånat sig rika, haft tur helt enkelt. Andra slutar sina dagar i lyxfällan, fast utan att vara med i TV och få ett årskort på Skansen. De får se sitt hem försvinna när kronofogden har gjort utmätning. En del prioriterar friheten att vara skuldfri och inte behöva arbeta all sin vakna tid.

En som tillhör bolånekollektivet kan lätt bli en bolånetorsk. Det har kanske kommit till en gräns då vanligt folk inte vill skuldsätta sig till varje pris? Det är kanske inte värt att teckna in hela sin livsinkomst för att få köpa ett nytt småhus på en sekunda markbit. Vart 10:e år kommer det en ny design av dessa dussin områden. Förra generationen var fyrkantiga boxar som allt för ofta började mögla. Sedan massfabrikationen av småhus började, har dessa riskkonstruktioner blivit många och dyrbara. Billigt att tillverka men vållar köparna stora bekymmer efter några år.

Köpa nytt hus är ett vågspel. Småhusbolaget som producerar huset kan gå i konkurs. Tidigare har jag skrivit om LB-hus. Nu är det Sidensjöhus som står i tur för att gå i konkurs. Sidensjöhus har lyckats med detta konststycke tidigare och är nu upp i sin tredje konkurs.

Kanske har ägarna titta lite för mycket på en känd svensk sommarfilm, S.O.S där det talades om att att det tilltänkta sommarlandet krävde ”ett par tre” konkurser för att gå runt.

Zenit för bolånetorsken

Banken SEB har beslutat att bolånekunderna(bolånetorskarna) först ska sälja sin bostad innan det köps en ny. Enligt denna bloggare är det ett vettigt beslut. De som köper en ny bostad utan att ha sålt sin tidigare ska kunna betala dubbelt boende under den tid det tar att byta. Kan personen i fråga, visa upp motsvarande kostnad i likvida medel för banken, tror jag nog att SEB inte har något emot att ”tumma” på sin nya regel. Banker är pragmatiska och vill tjäna pengar men med låg eller ingen risk.

En bolånetorsk, BLT på marginalen som vill göra ”bostadskarriär” med hackade krispiga grönsaker som främsta attribut gör sig inget besvär. På marginalen kommer detta nog att få effekt. Marknaden kommer att bli mer trögrörlig. I takt med att man läser fler artiklar om bostäder, bolån och annat som är centralt i huvudet på en stockholmare kan man ana att marknaden står i zenit. Det kommer att gå utför. Hur mycket och hur länge är en öppen fråga.

Tyvärr kommer många att hamna i ekonomiskt bekymmer. Vem med sina sinnes fulla bruk offrar sig till banken, för att låna två extra miljoner till ett extra rum i bostaden? Tydligen finns det ett antal. Bonnier tidningen DN skriver om en familj som är beredda att betala 6 Mkr för ett klubbmedlemskap som ger dem rätt att bo i en modul med fyra rum.

Bloggaren Flute har borrat sig ner i statistiken och gjort en av många diagram att beskåda. Här tycker jag mig klart se belägg för att BR priserna är höga. Framför allt om man jämför med andra bostadstyper.

Cornucopia körde genom ett modernistiskt ghetto för bolånetorskar. Nu får man inte ens en tomt som är platt.

Trubbel för bolånetorsken 2011

De senaste månaderna har det varit mycket ståhej runt omkring räntor, bolånetak, amorteringskrav och bostadsbubblan.

Förutsättningarna för en bostadsbubbla har varit oerhört gynnsam. Upptill 100% i belåningsgrad, inga amorteringskrav och en historiskt låg ränta ned mot en procent i vissa fall. Ibland har man till och med hört att det tagits blanco lån för att täcka lagfart och pantbrev i de fall det rört sig om husköp. Bankerna har tills nu tyckt att det varit en bra affär. Bolåntetagarna har implicit tecknat in stora delar av sin livsinkomst i ”pant”. Bankerna har fått billig finansiering av Riksbanken efter hösten 2008 och kunde innan dess låna billigt på kort termin. De stora bankerna äger också mäklarbyråer som tjänat bra på stigande bostadspriser.

Bostadspriserna har stigit klart mer än den disponibla inkomsten de senaste 20 åren. Bloggaren Flute har skrivit en mycket intressant artikel där han benat ut de olika begreppen.

Det man ska lägga på minnet är att bubblan drivs av lån. För att bubblan ska växa krävs att fler lånar mer. Vanliga argument som att bostad är en investering, det går alltid upp, Upp, UPP! och brist på bostäder saknar relevans. Den dagen peak lån inträffar kulminerar bubblan och nedgången är påbörjad. Lånen fortsätter att öka men i minskad takt. Är det början på slutet för bubblan?

En bubblan brukar ofta spricka. Det verkar som om statsmakterna och numera bankerna hoppas på en pyspunka. I Sverige dras man med sina lån tills man dör eller betalar dem. Ett fåtal kan gå igenom skuldsanering. Här går det inte att lämna in nyckeln till banken när man har ”negative equity” i sin bostad. Bolånetorsken har då blivit en antihjälte som får vara med i lyxfällan.

Vad väntar framöver, ja det kan man bara gissa. Har själv funderat en hel del på det då man själv kommer att bli påverkad varken man vill det eller ej.

Bolånetaket bör dämpa efterfrågan men de mest vågade kan ta blancolån, på marginalen bör det dämpa men jag tror effekterna är överskattad. Det som ger effekt är amorteringskrav och minskad eller t.o.m slopad avdragsrätt för räntor. De två förslagen kommer att slå hårt mot fundamentet för bostadslånen, inkomsten. Amorteringskravet borde vara så utformat att låntagaren är skuldfri när pensionsåldern är nådd.

En 30 åring har således 35 år på sig att amortera av sitt lån. Lånar man t.ex 3 miljoner för att köpa en lägenhet i kungliga hufvudstaden leder ett sådant krav till ytterligare ca 7000 kr extra i månaden vid rak amortering. Med dagens räntor skulle slopad avdragsrätt öka kostnaden med 2-3000 extra per månad. Låntagaren skulle således få lägga ut upp till 10 000 kr extra per månad för lägenheten. Gissningsvis borde priserna sjunka och inte gå upp, Upp, UPP!

Det finns de som tycker att det inte finns någon bubbla. En av de är vice riksbankschef Lars Svensson. Den mest meriterade ekonom vi har i landet. ”Bobubblan, ett hjärnspöke” säger han till tidningen Affärsvärlden.

I slutändan väljer var och en hur de ska bo och hur mycket de är beredda eller rent av kan lägga på sitt boende. Tänk efter innan ni säljer er framtid billigt till banken. Det vankas trubbel för bolånetorsken.

En sedelärande historia kan man läsa i detta blogginlägg, skrivet av Cornucopia.

Räntehöjningen har börjat

Hej gott folk! Bloggandet har utgått i ett par veckor och ersatts med snöskottning. Nu får vi hoppas att det har lugnat sig på snöfronten.

I går fick jag höra av en som har bolån i den lokala sparbanken, att de har börjat att höja ränta. Från ca 1,9 till 2.01 %. Uppåt på räntebanan med andra ord. Små små höjningar under lång tid kan ge stora kostnader för bostadslånare. Personen i fråga är ingen storkund så räntan ligger en bit över listpriset och eventuell förhandlings marginal.

Bostäder är generellt nog ganska upp spekulerade. Bloggarna Flute och Cornucopia har som vanligt fina och trevliga inlägg som visar att så är fallet. En skillnaden mot Usa är förhållandet till skuld i moralisk och juridisk hänseende. I Sverige kan man inte lämna in nyckeln till banken om man tröttnat på huset och lånet. Banken kan när den vill säga upp lånet. Får man ingen ny kredit får man sälja huset. Blir det förlust får man själv stå för den. Klarar man inte av det blir det personlig konkurs.

Något som tyvärr troligtvis kommer att bli vanligare i framtiden. Vilket par har råd att med två a-kassor dra runt ett lån på 3-4 miljoner?

Högre krav på låntagare

Dagens finanskris började i Usa med subprime lån. Bland svenska låntagre pågår det ständigt en debatt om man skall amortera på sina lån eller konsumera upp motsvarande summa.

De svenska bankerna följer ett givet mönster. I slutet av en högkonjunkur blir det konkurrens mellan bankerna. I sin kamp om att låna ut sänker de kraven. I takt med att konjunkturen blir sämre och i fallet det senaste året, en finanskris har kraven drastiskt blivit hårdare.

I SVD kan man läsa att en bolånekund skall klara upp till 7,5 % ränta. DN kallar det för räntechock. Med dagens rörliga räntor på strax under 2 % innebär det en säkerhets marginal på över 5 %.

Jag tycker att det är vettigt med höga krav. Det bankerna har missat är arbetslösheten. Vad händer med låntagarens ekonomi när inkomsten består av ersättningen från a-kassa? Ett par som båda fått sparken från Volvo lär få det tufft om de köpt en dyr villa.

Bankerna har börjat att kräva amortering på topplånen. Det skall amorteras av på en 10 – 15 år. Det finns alltid undantag.

På sikt borde bankerna kräva en 30 årig rak amortering på huvudlånet samt en rejäl kontantinsats på 25 – 30 %. Det främjar långsiktighet och motverkar spekulation.