Vad gör Lundbergs med NCC pengarna?

Den 12:e februari kom det fram att L.E Lundbergföretagen AB, kallat Lundbergs har sålt hela sitt innehav i byggbolaget NCC. Försäljningssumman uppgick till ca 1,2 miljarder kr med en reavinst på 440 miljoner kr.

Frågan många nu ställer sig är vad kommer Lundbergs med VD Fredrik Lundberg att göra med pengarna? Som en icke spekulativ spekulant och aktieägare i både Lundbergs och NCC tycker jag det är intressant att veta vad som kommer att hända.

Vad ”Fredde” Lundbergs ska göra med ”sina” pengar är ingen större ”issue” för aktieägarna i Lundbergs. NCC innehavet utgör drygt 4 % av tillgångarna. Det motsvarande lite slarvigt sagt ett litet upptick för Holmen och Hufvudstaden.

Lundberg är en maktspelare och ”value investor” av rang. Han kan säkert tänka sig att köpa mer i Industrivärden. Den fallne storspekulanten Maths O Sundqvist ägde en stor post i Industrivärden. Den ska förr eller senare placeras i vänliga händer. Vänlig mot makthavarna i Industrivärden/Handelsbank sfären.

Handelsbank sfären är inte en person utan ett gäng, dock ej ett campinggäng á la 50 tal. Med större rå stryka i form av röststarka A-aktier kan Lundberg flytta gubbarna i önskad riktning. I takt med att Lundberg befäster makten i styrelser och nomineringsprocessen, går det i hans riktning.

Vad kan Lundberg tänkas göra? Rent spekulativt kan han således göra något av följande;

1. Köpa aktier i Industrivärden
2. Köpa upp sig i andra innehav, Sandvik och Husqvarna ligger då bäst till.
3. Köpa in sig i något externt bolag.

Jag gissar på alternativ 1 eller 3 eftersom aktier i Sandvik köper han med det löpande kassaflödet. Roger Ekström, informationschef på Lundbergs ger ett svävande svarfrågan.

Kungen av Jämtland

Den före detta miljardärens Maths O Sundqvist liv har blivit bok. ”Kungen av Jämtland” heter den och är skriven av Jens Ganman. Den går bl.a att köpa på Bokus. Dagens Industri har skrivit lite om boken. En nackdel är att varken Maths O eller någon av honom närstående har velat medverka.

Maths O, blev känd våren 2009 när hans vidlyftiga affärer knäckte banken Carnegie.

Jag har följt honom i ägarlistorna sedan början av 2000 talet. Han har sedan lång tid tillbaka varit en av huvudägarna i Hexagon. Sakta men säkert ökade han upp sitt innehav i Öresund och Wihlborgs. År 2007 köpte han stora poster i Wihlborgs, Hexagon, Industrivärden, SCA, Fabege, HQ m.fl bolag.

De flesta anade då att han var kraftigt belånad. Hans helägda rörelse kunde inte generera de kassaflöden som skulle krävts för att köpa dessa stora aktieposter.

Gissningarna skulle visa sig rätt. Sundqvist var mycket hårt belånad. Mer än någon utomstående kunde gissa. Finanskrisen hösten 2008 knäckte bygget när posterna sjönk kraftigt i värde. Sundqvist kalkyl var nog att utdelningarna skulle täcka räntorna men han föll på säkerhetskraven. Om han hade lyckats att få anstånd med lånen, skulle han idag åter vara en av de rikaste i Sverige. På denna höga nivå måste man ha en kombination av skicklighet och tur.

Industrivärden har kört i diket

Jag har följt Industrivärden en längre tid. Det har varit en skumpig resa. Bolaget har ändrat skepnad ett antal gånger. Tidigare har det varit ett blandat investmentbolag.

I dessa dagar är det ett rent investmentbolag där man lätt kan räkna ut substansvärdet genom att summera tillgångar och dra ifrån skulderna. Sedan årsskiftet har portföljen ökat rejält, från låga nivåer. Placera.nu ser ingen större potential i Industrivärden.

Det senare är i dagarna Industrivärdens stora problem. Likt många andra har de belånat sig hårt i en tro på en evig högkonjunktur. Kanske låter det som en slump men den största förespråkaren för ”superkonjunkturen” är VD’n på Sandvik, Lars Pettersson. Han sägs sitta på sitt kontor och dra ut pilarna upp mot skyn. Ständigt högre försäljning ger ständigt högre vinster.

”Leif Väst” är Scania folket smeknamn på sin konkurrents VD. Leif Johansson måste, likt många andra under 2006-2007 ha blivit fartblind. I dag är det lätt att se men då var det inte lika lätt. SVD skriver i en artikel om hur Volvo själv har satt sig på pottan. Vid ingången 2007 hade bolaget en nettokassa på 25 miljarder kr. Idag har bolaget en netto skuld på 50 miljarder. Bolaget har ödelagt 75 miljarder på två och ett halvt år.

Under tiden jag skriver detta inlägg har Volvo Group förlorat två miljoner kronor i negativt kassaflöde. Bolaget betalar höga räntor på sina stora lån. Vänder inte försäljningen blir det troligtvis nyemission. Volvo har tidigare förnekat det men nu har de tystnat. Vi får se vad som händer.

Skulle det finnas behov av förstärkning kommer det att slå hårt mot Industrivärden. De har ingen kapacitet, de kan höja belåningen på sin portfölj en aning men måste som det står i SVD artikeln sälja. Vad kan man fråga sig?

Jag gissar på att de kommer att sälja delar av sitt innehav i Sandvik till Industrivärdens största ägare LE Lundbergföretagen AB. Lundbergs har sedan tidigare ett innehav i Sandvik och Lundbergs har ekonomiska muskler. Fredrik Lundberg är mycket långsiktig och arbetar med låg belåning.