Vad gör Lundbergs med NCC pengarna?

Den 12:e februari kom det fram att L.E Lundbergföretagen AB, kallat Lundbergs har sålt hela sitt innehav i byggbolaget NCC. Försäljningssumman uppgick till ca 1,2 miljarder kr med en reavinst på 440 miljoner kr.

Frågan många nu ställer sig är vad kommer Lundbergs med VD Fredrik Lundberg att göra med pengarna? Som en icke spekulativ spekulant och aktieägare i både Lundbergs och NCC tycker jag det är intressant att veta vad som kommer att hända.

Vad ”Fredde” Lundbergs ska göra med ”sina” pengar är ingen större ”issue” för aktieägarna i Lundbergs. NCC innehavet utgör drygt 4 % av tillgångarna. Det motsvarande lite slarvigt sagt ett litet upptick för Holmen och Hufvudstaden.

Lundberg är en maktspelare och ”value investor” av rang. Han kan säkert tänka sig att köpa mer i Industrivärden. Den fallne storspekulanten Maths O Sundqvist ägde en stor post i Industrivärden. Den ska förr eller senare placeras i vänliga händer. Vänlig mot makthavarna i Industrivärden/Handelsbank sfären.

Handelsbank sfären är inte en person utan ett gäng, dock ej ett campinggäng á la 50 tal. Med större rå stryka i form av röststarka A-aktier kan Lundberg flytta gubbarna i önskad riktning. I takt med att Lundberg befäster makten i styrelser och nomineringsprocessen, går det i hans riktning.

Vad kan Lundberg tänkas göra? Rent spekulativt kan han således göra något av följande;

1. Köpa aktier i Industrivärden
2. Köpa upp sig i andra innehav, Sandvik och Husqvarna ligger då bäst till.
3. Köpa in sig i något externt bolag.

Jag gissar på alternativ 1 eller 3 eftersom aktier i Sandvik köper han med det löpande kassaflödet. Roger Ekström, informationschef på Lundbergs ger ett svävande svar på frågan.

New Wave tar sikte på 2011

Idag kom New Wave Group, NWG med sin delårsrapport. Bättre än väntat kan man lugnt säga. Bolaget har krisvärderats och en nära förestående konkurs har varit intecknat i kursen eller i alla fall en nyemission. Torsten och New Wave är dagens vinnare. Aktien steg rejält, upp 15 %.

Torsten Janson gör comeback som VD i NWG. Bolaget han grundade på 80 talet i sina föräldrars källare, har växt kraftigt genom åren. En viss släng av hybris har nog drabbat Torsten och gänget runt honom. Förvärv av Orrefors Kosta Boda och det dyra förvärvet av Cutter & Back kostade på i form av hög skuldsättning. Likt Sandvikmannen, Lars Petterson är det lätt att tro på en evig superkonjunktur.

Torsten har insett att vinden har vänt. Kvartal 2 har fokus varit på att minska lager, öka kassaflödet och betala av skulder. Till detta kan man lägga att det har slutits ett nytt finansieringsavtal med huvudlångivaren som sträcker sig fram till 2011. Det sista är viktigt i dessa dagar när bankerna drar ner sin utlåning.

Försäljningen gick ner med 18 % till 1023 Mkr och vinsten blev 60,5 Mkr en nedgång från 85,8 kvartal 2 2008. Soliditeten ökade kraftigt från 27,1 till 35,8 %. Bruttomarginalen låg kvar på höga 49,2 % ned 0,5 % enheter. Resultat per aktie uppgick till 0,91 kr och det egna kapitalet per aktie är 27,33 kr. Under första halvåret 2009 har NWG minskat nettoskulden med 224 Mkr.

Utsikterna för 2009 är fortsatt dystra med lägre försäljning i K3 och något högre i K4 jämfört med förra året. Totalt så kommer New Wave att göra ett sämre år än föregående. Bolaget har dock byggt en stabil grund och tar sats att växa i slutet av 2010 och 2011.

Industrivärden har kört i diket

Jag har följt Industrivärden en längre tid. Det har varit en skumpig resa. Bolaget har ändrat skepnad ett antal gånger. Tidigare har det varit ett blandat investmentbolag.

I dessa dagar är det ett rent investmentbolag där man lätt kan räkna ut substansvärdet genom att summera tillgångar och dra ifrån skulderna. Sedan årsskiftet har portföljen ökat rejält, från låga nivåer. Placera.nu ser ingen större potential i Industrivärden.

Det senare är i dagarna Industrivärdens stora problem. Likt många andra har de belånat sig hårt i en tro på en evig högkonjunktur. Kanske låter det som en slump men den största förespråkaren för ”superkonjunkturen” är VD’n på Sandvik, Lars Pettersson. Han sägs sitta på sitt kontor och dra ut pilarna upp mot skyn. Ständigt högre försäljning ger ständigt högre vinster.

”Leif Väst” är Scania folket smeknamn på sin konkurrents VD. Leif Johansson måste, likt många andra under 2006-2007 ha blivit fartblind. I dag är det lätt att se men då var det inte lika lätt. SVD skriver i en artikel om hur Volvo själv har satt sig på pottan. Vid ingången 2007 hade bolaget en nettokassa på 25 miljarder kr. Idag har bolaget en netto skuld på 50 miljarder. Bolaget har ödelagt 75 miljarder på två och ett halvt år.

Under tiden jag skriver detta inlägg har Volvo Group förlorat två miljoner kronor i negativt kassaflöde. Bolaget betalar höga räntor på sina stora lån. Vänder inte försäljningen blir det troligtvis nyemission. Volvo har tidigare förnekat det men nu har de tystnat. Vi får se vad som händer.

Skulle det finnas behov av förstärkning kommer det att slå hårt mot Industrivärden. De har ingen kapacitet, de kan höja belåningen på sin portfölj en aning men måste som det står i SVD artikeln sälja. Vad kan man fråga sig?

Jag gissar på att de kommer att sälja delar av sitt innehav i Sandvik till Industrivärdens största ägare LE Lundbergföretagen AB. Lundbergs har sedan tidigare ett innehav i Sandvik och Lundbergs har ekonomiska muskler. Fredrik Lundberg är mycket långsiktig och arbetar med låg belåning.

Koka soppa på en Wanja?

Wanja soppan blir värre och värre för varje dag som går. Det finns något som heter koka soppa på en spik. Är detta en historia om ingenting eller ett avsnitt i Seinfeld?

Den här bloggen handlar främst om aktier, bolag och finansvärlden. Jag läser en hel del nyheter. Just nu är det omöjligt att undgå mediedrevet mot Wanja Lunby-Wedin. Drevet verkar vara hårt och skoningslöst.

Swedbank, SEB, AMF och nu Wanja affären. De föregående affärerna kan man förstå utifrån rent affärsmässiga principer. Inget ovanligt att en dålig bank håller på att gå i konkurs och VD’ar som är bra på att förhandla får höga bonusar.

Affären Wanja Lundby-Wedin, ordförande i LO och ”styrelseproffs” i ett 20 tal styrelser, begriper jag inte. I stället för att säga att hon har suttit och sovit i 15 år på AMF’s styrelsemöten eller inte kan räkna, börjar hon nu prata om några okända dokument.

Vem vet vad som kan finnas i gömmorna hos LO eller för den delen AMF? Kanske är det Wanja som har haft rätt hela tiden och alla andra fel? Som vanligt får tiden utvisa. Tiden håller däremot att springa förbi Wanja. LO har gått ut och sagt att de har ett orubbat förtroende för sin ordförande, vilket man kan läsa på Svenska Dagbladets nätupplaga.

Vanliga LO medlemmar har nog börjat ifrågasätta vad deras ordförande sysslar med. Bosse Boström, ordförande i IF Metall på Sandvik AB i Sandviken, känner sig lurad på hennes agerande. ”Det är helt bedrövligt” säger han till SVD.

Förre LO ordförande Stig Malm tycker man skall ställa sig frågan ”Vem lurade Lundby-Wedin?”. Han säger att hon kan klara sig om alla papper kommer på bordet och hon inte beslås med lögn. Han vet vad han talar om. I början av 1990 talet fick han avgå efter en bonus skandal i byggbolaget BPA.