Konstiga finansprodukter åker i soptunnan

Vi småsparare är ett hotat släkte. Bankerna jagar oss med blåslampa för att skilja oss från våra surt förvärvade slantar. Förslagenheten från bankerna varierar. Ofta spelar de antingen på girighet eller rädsla. Den mänskliga fåfängan spelar ofta stor roll. Få vill erkänna att de är korkade eller rent av dumma i huvudet. För att mörka sin upplevda inkompetens nickar de i bifall när den personliga bankmannen radar upp det ena investeringsförslaget efter det andra. Konstiga produkter med konstiga namn.

Begriper man inte vad det är man köper så ska man avstå. Den kände investeraren Warren Buffet har som motto att bara investera i enkla företag som han begriper sig på. Varför inte ta efter honom?

Bankerna agerar ofta återförsäljare åt någon stor utländsk bank, vad händer om den går i konkurs? Gissningsvis blir man blåst på hela beloppet. Motpartsrisk kallas detta. Har även hört begreppet institutionsrisk. Vem gör du affärer med i slutändan? Lehman Brothers fick en del svenskar erfara. Framför allt de som köpt produkter av ACTA.

Då och då blir man uppringd av något bolag som vill ge personlig rådgivning. Har vart på ett par sådana tillställningar. Det är hårdkokt sälj. Tacka direkt nej om du vet med dig att du kommer att få svårt i en trängd situation.

Ett är då säkert. Den stora vinnaren är de som säljer produkten och banken som är återförsäljare. Din personliga bankman/kvinna är inte din vän. H*n vill dig inte något ont men syftet är att dra in pengar till banken. Pengar som du får betala i form av höga avgifter.

Bankens dyra produkter är som förbrukat dasspapper, det lämnar man bakom sig.

Annonser

One comment on “Konstiga finansprodukter åker i soptunnan

  1. Men syftet med att konstruera en komplicerad produkt ÄR att förleda. Alla vettiga möjligheter att höja tillväxt med Fordism och Keynes i botten är ju uttömda. Återstår lurendrejeri. Du skriver om pensioner i ett annat inlägg. Det gäller ju samma sak där med över tid högre uttag och lägre åldrar som kunnat välja pension. Någon annan som inte räknas får betala i framtiden.

    Ekonomi är faktiskt ett nollsummespel om man tar med även de grupper som blir sittande med svarte petter i de vinstberäkningar som sker. Det är bara om en tillverkare och en återförsäljare av snart obsoleta produkter låter bli att räkna med den lurade slutkundens förlust som vinst finns.

    Protektionism och skråväsendets reglemente kan givetvis lura betraktaren men det finns inte särskillt många fria marknader mer än lokalt. I fråga om storindustri, storfinans, institutionella ägare av storindustri och stater existerar knappast något sådant. Storindustri kan ju beställa lagstiftning som skyddar arbetstillfällen inom storindustri. Korporativism kallas det.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s