State of the IPS portfölj

Ett långsiktigt ekonomiskt experiment är pensionssparandet i IPS portföljen. När tiden är inne att ta ut pengarna kan landet ligga på annat sätt än idag. Klåfingriga politiker kommer troligtvis att brandskatta värdet av portföljen. Filosofin bakom sparandet har varit att det skall märkas att det har sparats pengar genom åren men om stora delar av kapitalet förskingras skall det inte innebära någon katastrof. Genom åren har det vardagliga livet krävt sina ekonomiska offer i form av t.ex insatser till bostäder och handpenning till fordonsköp. De som sparat maximalt genom åren bör ha långt över miljonen på sitt IPS konto samt en trevlig skatteåterbäring de åren man fick göra avdrag. Själv har man satt in några hundra kr i månaden till upp mot ett par tusen. Vissa år blev det ingen instättning alls. Det har gått i vågor kan man säga.

Förra året var det sista gången man kunde göra en instättning som privatperson och dra av på skatten. Detta blogg inlägg kommer att kort gå igenom hur det har gått under första halvan av 2016.

2016_Avanza i år

Den svenska börsen har gått ner med ca 4.4 % under jämförbar period(OMX SPI). Att välja jämförelseindex är svårt. Om man skall jämföra sig med något index får det bli SIX Portfolio Return Index då de räknar med utdelningar. Då delar av portföljen är utländsk blir även denna jämförelse svag. Nåväl i år har det än så länge gått bättre än index.

Portföljen har idag en direktavkastning på drygt 2,7 % och det mesta av utdelningarna är bärgade. Av de 6,5 % bör drygt 4 % komma från värdestegring och resterande 2,5 % utgöras av utdelning.

Sista IPS insättningen

Idag gjordes den sista insättningen i IPS portföljen. Det pensionssparande man pysslat med i drygt 10 år. Det har blivit en liten slant genom åren. Största ökningen utgörs av utdelningar och värdestegring. De första åren jag började spara kunde man sätta av ett basbelopp men då fanns det inte ekonomiska möjligheter för mig att göra det. Ett antal år blev det upp till tusenlappen i månaden.

IPS portföljen är ett bra exempel på att man kan få i hop en liten slant om man sparar regelbundet över lång tid. Finanskriser, IT bubblor och annat försvinner på vägen när man fortsätter att köpa bra bolag på lång sikt.

Nu återstår passiv förvaltning där utdelningarna återinvesteras.

Ökar upp IPS:en med fler KMI

Aktiviteten i IPS portföljen är låg. Detta beror främst på två anledningar. Den första är att avdragsmöjligheten för att pensionsspara är stängd från och med nästa år. I år kan man göra en instättning på 1800 kr. Det andra skälet är att portföljen är fullinvestead och nya investeringar bara sker när det flutit in nya medel i form av utdelningar.

Apri till juni är högsässong för utdelningar medan det sker små spridda skurar resten av året. Amerikanska och kanadensiska bolag delar ofta ut en gång per kvartal. Vissa gör det t.o.m en gång per månad. Fler periodiska utdelningar ger ett mer regelbundet kassaflöde för investeringar. Risken att köpa ”dyrt” minskar om man köper aktier regelbundet. Å andra sidan lär man inte göra några klipp heller. Lite lagom svenskt med andra ord.

Dagen till ära utökades innehavet i Kinder Morgan Inc(NYSE: KMI). KMI har i skrivande stunde en utdelning som ligger på runt 6 %. Bolaget har historiskt sett nästan alltid prickat in sin egen prognos för året. De närmsta åren säger de att utdelningarna skall öka med runda tal 10 % per år. Bakom denna prognos ligger fler förvärv med lånade pengar. Mr Kinder spelar högt men ofta är det han som vinner. KMI är en intressant aktie som förenar högutdelning med tillväxt inom en bransch som är ganska förutsägbar. En joker är den del som utvinner olja i Texas. Just nu är det inget guldläge precis men markandens ”oro” gör att man kan köpa in sig i bolaget till ett bra pris. Därmed inte sagt att det kan bli ännu billigare.

IPS sparandet lagt på is.

Har skrivit en del om mitt IPS sparande. Gillar tanken på att kunna spara extra till egen pension. Med IPS kunde man ta ut pengarna en bra bit innan 65 års ålder som tidigare var åldern man ansågs redo att gå i pension.

I och med det senaste pensions utredningsförslaget lockar det inte lika mycket att fortsätta spara. Åldern för uttag höjs från 55 till 62. Min gissning är att det kommer att ändras igen. Den politiska risken har blivit för hög. Vart 20:e år, eller kortare, görs reglerna om.

Bättre då gå miste om ett avdragsgillt sparande och ha kontroll på pengarna själv. Förvaltnings metodiken kommer att bli densamma. Lundaluppen har skrivit några rader om sina tankar kring pensionssparande.

Tusenlappen som gick till Avanzas IPS sparande är inställt på obestämd tid. I nuläget kommer min vanliga portfölj att få en regelbunden kapitalinjektion istället.

En hög med mynt

Utdelningsanalys IPS porföljen

Igår satt jag och drog ut siffror från Avanza och petade in dem i ett kalkylblad. Det var spännande att se dessa siffror visualisera sig. Under år 2004 var det magert med utdelningar men det tog fart 2005 för att sen öka år från år. År 2008 till 2010 var det finanskris och bolagen drog ner på utdelningarna. Jag sålde bort mina fonder och köpte aktier vilket förklarar att utdelningen i kr var i stora drag konstant.

Regelbundet sparande, sitta still i båten, samt återinvestering av utdelningarna har gjort att utdelningen har ökat år från år. När bolagen repade sig ökade utdelningarna det ser man effekten av idag. Några enstaka bolag har gått sämre samt bytat legal struktur vilket har minskat utdelningen från dessa innehav. En aktie är en del av ett företag. Man är således indirekt företagare om man äger aktier i ett bolag.

2013 har börjat bra. Hittills har det varit kvartals och månadsutdelningar från Kanada samt en liten summa från Novo Nordisk som har trillat in.

Utdelning från IPS portföljen 2004 - 2013

Utdelning från IPS portföljen 2004 – 2013

Antalet utdelningstransaktioner har ökat genom åren. Det beror på ökat antal innehav, fler innehav som delar ut per kvartal eller månad. En del felbokningar och slarv från Avanzas sida finns också med i statistiken.

Antal utdelningstransaktioner

Antal utdelningstransaktioner

Bakgrund till sparandet i IPS portföljen

Sedan år 2000 sparar jag till min pension via IPS. Till en början några hundralappar i månaden men har på senare år sparat maxbeloppet 12 000 kr per år. Sparandet är avdragsgillt. Poängen är att man kan ta ut det som inkomst och sen skatta för det framöver i tiden när man har gått i pension.

Likt många pensionslösningar där pengarna är låsta, hänger denna konstruktion på nåder av myndigheterna. Blir det dåliga tider i landet kan vi nog förvänta oss en cypriotisk lösning. Staten stänger kontona och tar en del av beloppet.

I början hade jag depån hos en liten lokal sparbank med ett begränsat utbud av fonder. Fonderna hade också genomgående en hög förvaltningsavgift. När Avanza drog igång sin IPS verksamhet flyttade jag över depån runt år 2004. Sedan dess har jag viktat ner andelen fonder, för att sedan ett par år utgöra en renodlad aktiedepå. Under verksamhetsåret 2009 köptes de första utländska innehaven.

Någon direkt nytta av att spara har man inte men det finns några fördelar. Aktier i IPS depå har rösträtt. Det har man utnyttjat. En del mindre innehav har man parkerat där för att kunna gå på intressanta bolagsstämmor eller känna sig fram om man kan tänkas köpa ett innehav till den stora portföljen.

Möjligheten att bygga en långsiktig portfölj där ens privatekonomi inte kan ”förstöra” är en annan trevlig egenskap. Ungefär som att förvalta medel åt en stiftelse. Det är nog det som lockar mest och gör att jag använder IPS portföljen som en modellportfölj och bloggar lite mer om den än vad den ”förtjänar” i form av monetärt värde.

IPS januari 2012

2012 är ett nytt år med nya möjligheter. Är man intresserad av finans, ekonomi och politik finns det alltid saker att fördjupa sig i. Tycker man sig ha kunskap och intresse är det ofta bäst att själv förvalta delar eller hela ens förmögenhet efter eget huvud. Förvaltare brukar ofta hålla sig nära eller försöka slå index. De aktier som har gått bäst under året köps in i december för att det skall se snyggt ut i uppställningen.

Detta bekymmer slipper jag i förvaltningen av mitt eget kapital.

IPS portföljen har en del ”skräp” bolag då jag gillar att gå på bolagstämmor. Tyvärr medger inte övriga omständigheter att man kan gå så ofta man vill. IPS är ett bra pensionssparande. Man sätter av en tusenlapp varje månad som man drar av i deklarationen. Låg skatt på sparandet, baserat på värdet och ingen skatt på svenska utdelningar gör att det genom åren går att bygga upp ett relativt stort kapital. I fall lagarna ändras fram över och någon socialist konfiskerar depån har man inte förlorat allt eftersom jag brukar göra andra placeringar för de pengar man ”får tillbaka på skatten”. Många bäckar små som ordspråket säger.

Mycket snack och ingen verkstad. Dags att visa upp lite diagram och statistik. IPS depån ligger på Avanza och jag har tagit ut en rapport och klippt och klistrat.

Utveckling 2011

IPS depå 2011

Ovan kan vi beskåda utvecklingen under stora delar av 2011. Det är inget rent årsbryt men det är ändå intressant att se hur det har gått. SIX PRX är valt som jämförelse index. Det är svårt att jämföra sig mot index av framför allt två anledningar.

1. Om man har en diversifierad portfölj med tillgångar på ett antal olika börser är det inte relevant att jämföra med ett index.

2. Ska man vara nöjd över att slå ett index som inte är relevant i skenet av hur ens egen portfölj är komponerad?

Ska man vara nöjd med utvecklingen för 2011?. Nja, det var ett tufft år index gick ner med 12 % under perioden medan IPS portföljen gick ner med drygt 6 %. Bättre än index således men inte bra. Det bästa är en jämn och stadig uppgång.

Fördelning av tillgångar

Nu ska vi titta lite på hur tillgångarna är allokerade. I diagrammet nedan kan vi se hur

portföljen grovt är fördelad. Svenska aktier utgör drygt 70 % av tillgångarna och utländska aktier 29 %. Det är torrt i kassan för tillfället. Ett större inköp gjordes för några dagar sedan. Kassaflödet i verksamheten är prima. Inbetalningar varje månad i kombination med utdelningar som flyter in gör att det framöver kommer att finnas möjligheter att ta positioner i nya bolag eller stärka upp i befintliga vid behov.

Vi kan göra en liten fördjupning i de svenska innehaven då Avanza gjort ett fint diagram som jag kan använda.

Finans och fastigheter utgör det största inslaget i portföljen. Främst är det några investmentbolag som gömmer sig i denna kategori. Utöver detta är det främst industri och sällanköpsvaror som utgör portföljens svenska bolag. Allt som allt består portföljen av 23 bolag som ger ca 4 % i direktavkastning.

IPS Update september 2011

Pensionssparandet i IPS depån är långsiktigt. Pengarna skall tas ut när man går i pension. Med tanke på att det är i en osäker framtid ska man inte förvänta sig allt för mycket. Staten har historiskt konfiskerat pengar från olika pensionssystem förr. En sparad tusenlapp i månaden gör att man har 12 000 kr att investera per år. En trevlig bieffekt är att man får tillbaka en del på skatten i och med att man kan göra avdrag. Det går att rösta för aktier i IPS portföljen på bolagstämmor.

Portföljen innehåller 24 st bolag, varav 8 st kanadensiska. Andelen kontanter är knappt 4 %. De kanadensiska investeringarna i före detta s.k ”income trusts” har visat sig slå väl ut.