Bokslutsperioden snart över

Snart är bokslutsperioden över. Har inte gjort några affärer. Väntar in årets utdelningar. Svenska bolag delar i stort bara ut en gång per år. Aktieportföljen är belånad vilket har varit ett lyckokast det senaste året. Gissningsvis kommer det att bli lite trögare framöver så jag kommer att dra ner på belåningen.

Bolagen gick ganska mycket efter förväntningarna, vissa bättre än andra. Har inte lagt ner så mycket tid på att göra prognoser. Jobbar utifrån en modell med två listor, en med bolag som finns i portföljen men som av någon anledning kanske ska säljas och en lista med bolag som bevakas inför eventuellt köp.

Lite om några bolag som finns i portföljen:

New Wave Group överraskade starkt. Torsten Jansson har arbetat hårt med att skära ner på lagerhållningen. Min gissning var en liten höjning av utdelningen. 1 kr blev det per aktie. Det är nästan som under rekodåren. New Wave är back on track!

Medirox gick bra över förväntan. De gjorde i slutet av 2010 en positiv vinstvarning. I går skrev jag en kort artikel om Medirox.

Nibe, Getinge, Orkla och Kabe är positiva inslag.

Prognosen på utdelningen(3 kr) i Säkerhets Intressenter prickade jag till 100% men det är inte så svårt. Man kan läsa i årsredovisningen vad de ska dela ut nästa år.

Mitt största innehav Swedol har inte lämnat rapport än. De är magra i utdelning men desto bättre på att växa. Kan förhoppningsvis växa några år innan de får problem, likt de Clas Ohlsson lider av.

Castellum och Investor har inte imponerat  i år. Castellum höjde från 3,50 till 3,60. Investor, där blev man rejält barsk i och med VD’s mer eller mindre riskfria ”investeringar”.

Sammantaget kan man säga att bokslutsrapporterna har varit bra och utdelningarna som kommer aktieägarna till del är magnifika. Balansen mellan att investera och amortera kan ibland vara svår. Bloggaren Stockman har skrivit ett läsvärt inlägg om våndan av att välja.

Överbelånade villaägare får det tufft

Det pågår ständigt en debatt som handlar om man skall amortera eller inte. ”Old school” tycker att man ska arbeta och göra rätt för sig, inklusive att betala av sina skulder. Innan finanskrisen slog till var de i minoritet. Majoriteten av de som tog lån verkar vara av den åsikten, att det är bara att betala räntor och låta inflationen göra jobbet med amorteringen.

Historiskt har de som bara betalat räntor nog tjänat mer. Hög belåning har premierats framför de som sparat ihop till en hög kontant insats och sen lånat med måtta.

I SVD kan man läsa att fler och fler hushåll, tusentals, inte klarar av att betala sina bostadslån. En svensk subprime kultur håller på att växa fram.

Till skillnad mot Usa kan man inte bara lämna in nyckeln i banken och gå iväg, skuldfri. I Sverige har vi Kronofogden, något folket har varit rädda för sedan medeltiden. När kronofogden knackar på dörren blir även den mest styvnackade mör i benen.

Utmätningar och försäljning på exekutiv auktion ligger sent i konjunkturcykeln. Dessa tvångsförsäljningar, ofta till priser en bit under marknadsvärdet bör ha en dämpande inverkan på bostadspriserna. Kanske rentav en sänkning. Det kan i sin tur få de rädda bankerna att kräva extra amortering från de hushåll som redan ”ligger på kanten”.

Den största risk en bostadslåntagare tar, är inte risken för hög ränta. Det är att bli arbetslös. När banken gör en kreditprövning tittar banken på nuvarande inkomst och testar om ekonomin håller för en räntehöjning på upp mot 8 procentenheter. Hur många procent klarar låntagaren när inkomsten består av en a-kassa?

Statliga SBAB varnar för att folk lånar för mycket. Naturligtvis står det var och en fritt att göra som han/hon vill.