I dagarna har Nicole Foss besökt Sverige. Sanningen att säga så visste jag inte vem människan var innan jag läste det på Cornucopias blogg. Bloggsvärmen med Cornucopia i epicentrum har i några dagar trummat runt Foss’s budskap. En kommenterare kallade henne för ”tanten”. Skrattade lite åt det när jag läste kommentaren.
Det är inga muntra utsikter man får när man hör ”tanten” prata. De flesta bloggare och ”initierade” tror nog att just de kommer att klara sig. Man kan nog undra om så kommer att ske. När elefanthjorden i panik kommer springande mot stupet och man själv är på det klara med vad som kommer att hända, är det en föga tröst att ha rätt när man blir krossad av elefanterna
Foss gör ett antal paralleller till 30 talets depression. År 1929 var få om ingen medveten om att de var i en depression. Insikten kom ett par år senare. Vem vet, vi är kanske sedan år 2009 inne i en depression och 2010-2012 är bara ett gigantisk bearmarket rally? Foss tror det om jag tolkat henne rätt.
Peak Oil, begreppet som många bloggare pratar om kan intressant nog innebära att oljan går NER till $20 dollar fatet. Pågrund av mycket låg efterfrågan kommer priserna att sjunka dramatiskt. Har man ett arbete är 20 kr litern för bensinen något man klarar av. Vid depressionsliknande förhållande finns det inga A-kassor. Då är 4 kr litern på tok för högt pris för bensinen. När ekonomin tar fart kommer vi kanske att se oljepriser på $500 fatet.
Nu ska man förhålla sig kritiskt till de som framför alla typer av åsikter. Nicole Foss, Michael C Ruppert och andra åker runt som forna tiders gårdfarihandlare och säljer sina åsikter mot betalning. Jag är beredd att betala, kanske har jag lyssnat för mycket på en annan åsiktsmaskin som säger detta: ”The most valuable commodity I know of is information.”.
Vad tror ni läsare av denna och andra bloggar? Se och bilda er en egen uppfattning. Ni kan även läsa föregående inlägget som jag skrev, End of Suburbia.