Överbelånade villaägare får det tufft

Det pågår ständigt en debatt som handlar om man skall amortera eller inte. ”Old school” tycker att man ska arbeta och göra rätt för sig, inklusive att betala av sina skulder. Innan finanskrisen slog till var de i minoritet. Majoriteten av de som tog lån verkar vara av den åsikten, att det är bara att betala räntor och låta inflationen göra jobbet med amorteringen.

Historiskt har de som bara betalat räntor nog tjänat mer. Hög belåning har premierats framför de som sparat ihop till en hög kontant insats och sen lånat med måtta.

I SVD kan man läsa att fler och fler hushåll, tusentals, inte klarar av att betala sina bostadslån. En svensk subprime kultur håller på att växa fram.

Till skillnad mot Usa kan man inte bara lämna in nyckeln i banken och gå iväg, skuldfri. I Sverige har vi Kronofogden, något folket har varit rädda för sedan medeltiden. När kronofogden knackar på dörren blir även den mest styvnackade mör i benen.

Utmätningar och försäljning på exekutiv auktion ligger sent i konjunkturcykeln. Dessa tvångsförsäljningar, ofta till priser en bit under marknadsvärdet bör ha en dämpande inverkan på bostadspriserna. Kanske rentav en sänkning. Det kan i sin tur få de rädda bankerna att kräva extra amortering från de hushåll som redan ”ligger på kanten”.

Den största risk en bostadslåntagare tar, är inte risken för hög ränta. Det är att bli arbetslös. När banken gör en kreditprövning tittar banken på nuvarande inkomst och testar om ekonomin håller för en räntehöjning på upp mot 8 procentenheter. Hur många procent klarar låntagaren när inkomsten består av en a-kassa?

Statliga SBAB varnar för att folk lånar för mycket. Naturligtvis står det var och en fritt att göra som han/hon vill.

Finanskrisen är ej över

Finansminister Anders Borg talar om vargavintern som dragit över världens ekonomi. I denna storm säger han att Sverige kommer att klara krisen bättre än många andra länder, inklusive Usa, Storbritannien och Spanien.

Detta uttalande måste man se i skenet av den stundande valrörelsen som snart smyger igång. Nästa år är det val. Moderaterna söker mandat för ett längre regeringsinnehav där arbetslinjen skall råda. Moderaterna får se upp. Den tidigare bunker högern kanske tar över partiet igen. Sänka skatten för vanligt folk går hem i stugorna. Miljonärer som får sänkt skatt ger väldigt få röster.

För att inte hundratusentals skall ställas utanför den ordinarie arbetsmarknaden satsar regeringen på åtgärder. Kritiker säger att det är samma typ av åtgärder som socialdemokraterna anordnade under regeringen Göran Persson. Socialdemokraterna själva tycker att det är för lite av satsningar.

Den borgerliga regeringen tar en poäng i att de har varit tuffare mot bankerna än många andra länder, vilka har varit rädda för specialisering.

Behöver de svenska bankerna kapital från staten, kräver staten röststarka aktier i utbyte. Det får som resultat att de inte frestas att söka stöd i onödan.

I Usa har 84 banker tröttnat för gott bara i år. Det är en kraftig ökning.

Finanskrisen är således inte alls över. Det värsta har vi nog lagt bakom oss.

New Wave tar sikte på 2011

Idag kom New Wave Group, NWG med sin delårsrapport. Bättre än väntat kan man lugnt säga. Bolaget har krisvärderats och en nära förestående konkurs har varit intecknat i kursen eller i alla fall en nyemission. Torsten och New Wave är dagens vinnare. Aktien steg rejält, upp 15 %.

Torsten Janson gör comeback som VD i NWG. Bolaget han grundade på 80 talet i sina föräldrars källare, har växt kraftigt genom åren. En viss släng av hybris har nog drabbat Torsten och gänget runt honom. Förvärv av Orrefors Kosta Boda och det dyra förvärvet av Cutter & Back kostade på i form av hög skuldsättning. Likt Sandvikmannen, Lars Petterson är det lätt att tro på en evig superkonjunktur.

Torsten har insett att vinden har vänt. Kvartal 2 har fokus varit på att minska lager, öka kassaflödet och betala av skulder. Till detta kan man lägga att det har slutits ett nytt finansieringsavtal med huvudlångivaren som sträcker sig fram till 2011. Det sista är viktigt i dessa dagar när bankerna drar ner sin utlåning.

Försäljningen gick ner med 18 % till 1023 Mkr och vinsten blev 60,5 Mkr en nedgång från 85,8 kvartal 2 2008. Soliditeten ökade kraftigt från 27,1 till 35,8 %. Bruttomarginalen låg kvar på höga 49,2 % ned 0,5 % enheter. Resultat per aktie uppgick till 0,91 kr och det egna kapitalet per aktie är 27,33 kr. Under första halvåret 2009 har NWG minskat nettoskulden med 224 Mkr.

Utsikterna för 2009 är fortsatt dystra med lägre försäljning i K3 och något högre i K4 jämfört med förra året. Totalt så kommer New Wave att göra ett sämre år än föregående. Bolaget har dock byggt en stabil grund och tar sats att växa i slutet av 2010 och 2011.

Volvo PV, hem till Sverige?

I dagarna kan man läsa om nya rykten angående Volvo PV. Det har varit rykten sedan amerikanska Ford gick ut med sin önskade försäljning. Det handlar nog inte om någon ”köpstrid” som SVD säger.

Kinesiska Geely är väl det spår som är mest troligt. De kan få finansierig från källor som står kinesiska staten nära. Kina har en uttalad ambition att växa i fordonssektorn. Ett bra varumärke som t.ex Volvo ligger högt på listan. Dyr utveckling och produktion i väst kommer att läggas ner.

På sin höjd kommer kinesiska gästarbetare på Hisingen att slicka på Volvo dekaler och skruva i motor.

Det verkar som dessa farhågor har fått ingenjörernas fackförening på Volvo PV att sätta fart. De har skapat Konsortium Jakob AB som en motvikt till det kinesiska alternativet. Jakob är ett namn som kommer ifrån en av de tidigare Volvo modellerna.

De anställda ska erbjudas att gå in med två månadslöner som delägarskap. Pengarna får de enligt DI låna i Handelsbanken. Handelsbanken är via Industrivärden knutet till Volvo Group, bolaget som sålde Volvo PV för ett tiotal år sedan till Ford.

Volvo Group är nog rädda vad som skall hända med varumärket Volvo om det hamnar i kinesiska händer. Jag kör själv en äldre Volvo och skulle ha svårt att tänka mig att köra en ”kines Volvo”. Det är illa nog som det är med dagens Volvo bilar som är en Ford fast kostar en bra bit mer.

Har det vänt?

Nu kan man unisont läsa i pressen att det har vänt. Antaler arbetare som får sparken i Usa har minskat, det är positivt i sig men någon vändning är det inte. Varje månad som går blir fler arbetslösa. Vi är en bit från avgrundsdjupet strax efter slutet av år 2008.

Det känns som politikerna tar ut segern i förskott. Vår egen finansminister Anders Borg har börjat att lätta på smilbanden. Anders Borg poängterar dock att återhämtningen kommer att ta tid.

Sedan december 2007 har 6,7 miljoner förlorat sina jobb i Usa. Det slår hårt mot konsumtionen i Usa som utgör en stor del av deras GDP.

Industrivärden har kört i diket

Jag har följt Industrivärden en längre tid. Det har varit en skumpig resa. Bolaget har ändrat skepnad ett antal gånger. Tidigare har det varit ett blandat investmentbolag.

I dessa dagar är det ett rent investmentbolag där man lätt kan räkna ut substansvärdet genom att summera tillgångar och dra ifrån skulderna. Sedan årsskiftet har portföljen ökat rejält, från låga nivåer. Placera.nu ser ingen större potential i Industrivärden.

Det senare är i dagarna Industrivärdens stora problem. Likt många andra har de belånat sig hårt i en tro på en evig högkonjunktur. Kanske låter det som en slump men den största förespråkaren för ”superkonjunkturen” är VD’n på Sandvik, Lars Pettersson. Han sägs sitta på sitt kontor och dra ut pilarna upp mot skyn. Ständigt högre försäljning ger ständigt högre vinster.

”Leif Väst” är Scania folket smeknamn på sin konkurrents VD. Leif Johansson måste, likt många andra under 2006-2007 ha blivit fartblind. I dag är det lätt att se men då var det inte lika lätt. SVD skriver i en artikel om hur Volvo själv har satt sig på pottan. Vid ingången 2007 hade bolaget en nettokassa på 25 miljarder kr. Idag har bolaget en netto skuld på 50 miljarder. Bolaget har ödelagt 75 miljarder på två och ett halvt år.

Under tiden jag skriver detta inlägg har Volvo Group förlorat två miljoner kronor i negativt kassaflöde. Bolaget betalar höga räntor på sina stora lån. Vänder inte försäljningen blir det troligtvis nyemission. Volvo har tidigare förnekat det men nu har de tystnat. Vi får se vad som händer.

Skulle det finnas behov av förstärkning kommer det att slå hårt mot Industrivärden. De har ingen kapacitet, de kan höja belåningen på sin portfölj en aning men måste som det står i SVD artikeln sälja. Vad kan man fråga sig?

Jag gissar på att de kommer att sälja delar av sitt innehav i Sandvik till Industrivärdens största ägare LE Lundbergföretagen AB. Lundbergs har sedan tidigare ett innehav i Sandvik och Lundbergs har ekonomiska muskler. Fredrik Lundberg är mycket långsiktig och arbetar med låg belåning.

Festen över i Baltikum

Vi som är intresserade av ekonomi har länge följt med vad som hänt och händer i Baltikum. Nu börjar även personer som inte är intresserade av ekonomi undra vad som har hänt i Baltikum.

De svenska bankerna med Swedbank i täten har lånat ut flera hundratals miljarder till lyxlägenheter och dyra lyxbilar. Som säkerhet har de tagit folks utsagor om framtida höjda löner och svarta inkomster. SEB och Nordea, där svenska staten är största ägare har också varit med och gödslat pengar.

Aftonbladet har idag en artikel om hur det hela gick till när Swedbank blev störst i Baltikum. Högste ansvarig för denna strategi är den här mannen.

I ett annat reportage kan man läsa mer om de så kallad ”bankbilarna” och de bostadsområden som byggts i ren spekulation och nu ligger öde. De flesta beslagtagna bilar tillhör nu Swedbank.

Banken har reserverat 12 miljarder kr enbart i Lettland för osäkra fordringar. Pengar som lånats ut till bilar och fastigheter. Det mesta kommer banken att förlora och då är det vi skattebetalare i Sverige och folk som lånar till bostäder som får stå för notan.

Nu flockas utländska köpare i Baltikum. De vill göra ett klipp på dessa ”bankbilar”. Jag skrev tidigare i veckan att Bilia vill dumpa 500 st på den svenska markanden.

Lite bilder från Jan Jörnmark som visar det nya och det gamla förfallet från Baltikum.

Högre krav på låntagare

Dagens finanskris började i Usa med subprime lån. Bland svenska låntagre pågår det ständigt en debatt om man skall amortera på sina lån eller konsumera upp motsvarande summa.

De svenska bankerna följer ett givet mönster. I slutet av en högkonjunkur blir det konkurrens mellan bankerna. I sin kamp om att låna ut sänker de kraven. I takt med att konjunkturen blir sämre och i fallet det senaste året, en finanskris har kraven drastiskt blivit hårdare.

I SVD kan man läsa att en bolånekund skall klara upp till 7,5 % ränta. DN kallar det för räntechock. Med dagens rörliga räntor på strax under 2 % innebär det en säkerhets marginal på över 5 %.

Jag tycker att det är vettigt med höga krav. Det bankerna har missat är arbetslösheten. Vad händer med låntagarens ekonomi när inkomsten består av ersättningen från a-kassa? Ett par som båda fått sparken från Volvo lär få det tufft om de köpt en dyr villa.

Bankerna har börjat att kräva amortering på topplånen. Det skall amorteras av på en 10 – 15 år. Det finns alltid undantag.

På sikt borde bankerna kräva en 30 årig rak amortering på huvudlånet samt en rejäl kontantinsats på 25 – 30 %. Det främjar långsiktighet och motverkar spekulation.