$1000 billion and a Cadillac

Idag kom så resultatet från G20 mötet. Inga överdrivet detaljerade uppgifter.

Världens ledare för de tjugo största ekonomierna, G20 har enats om att stimulera världsekonomin med ofattbara 1000 miljarder dollar. SVD beskriver det som det största stimulanspaket, världen skådat. Internationella valutafonden, IMF skall få mycket mer resurser. Upp till halva beloppet, ca 500 miljarder dollar skall de få disponera.

250 miljarder skall gå till exportkrediter för att få fart på världshandeln och ca 100 miljarder dollar skall gå till stöd åtgärder av fattiga länder. Det saknas således några slantar som inte har blivit redovisade. Någon ska få stöd men vet inte om det i dagsläget?

Det som man vill veta är vem som skall stå för notan? Kina skulle skjuta till 40 miljarder dollar. Skall Usa trycka upp resten, via den digitala sedelpressen? Någon som har bättre insikt i ämnet?

Nyckelfiguren i detta möte är värden, Gordon Brown och Usa’s president Obama. En ny världsordning säger en stolt Brown.

Tuffare tag mot hedgefonder, bonusar och skattesmitare utlovas. De skatteparadis som inte böjer sig kommer att straffas var budskapet.

Dagens Nyheter är en aningen skeptisk i sin analys av G20 mötet. ”Ord är en sak – handling en annan” skriver de.

Bauhaus förlorade kampen. Produkten utan manual är nu installerad i badrummet. Segern är utropad!

Annonser

Dyster statistik

Idag kom det en hel del dyster statistik. Man kan tolka statistik på lite olika sätt. När ”marknaden” förväntar sig att något skall gå ner med 10 % enheter och utfallet råkar blir just 10 %, kan det hända att en aktie stiger. Den inofficiella siffran har kanske legat på 13-14 % i stället.

Siffran som fick mig att tänka till, var den som publicerades om Ukrainas BNP. Under januari-februari beräknas BNP falla med 25-30 %. Det är extremt. Även för vår tid. Estland tror att deras BNP kommer att falla med ca 8-9% för år 2009.

Statsminister Fredrik Reinfeldt ger klara besked om att staten inte tänker sätta in några stimulansåtgärder för ekonomin.

Kan inte låta bli att halka in på bonusar när jag väl nämner Ukraina. Swedbanks chefer i Ukraina har fått 35 miljoner i bonus trots att banken kommer att drabbas av stora förluster.

Bonusarna har kanske förtjänats när det gick bra för banken på dett ansvarsfullt sätt? Drevet går kanske igen mot Swedbank. Det har varit tyst ett tag om banken. Lugnet före stormen?

Svenska Dagbladet skriver att flera handelskedjor kommer att tvingas till nyemissioner. Undrar om Bauhaus är en av dem?

Kampen mot Bauhaus produkten har kommit in i en avgörande fas. Jag skulle nog våga säga att det står 1-1 med risk för förlängning.

Östros talar ut

När jag var på väg hem efter ett besök på Bauhaus, hörde jag Ekots lördags intervju med socialdemokraternas Thomas Östros. Han fick bland annat berätta om partiets ekonomiska politik och sin syn på den senaste AMF affären.

Politiken som socialdemokraterna vill föra om de kommer till makten 2010 kommer att gå mer åt det klassiskt socialdemokratiska. Höjda skatter.

Det kommer att bli höjda skatter för höginkomsttagarna, förmögenhetsägarna, villaägare och arbetsgivarna. När man hör debatten skiljer sig de två blocken försvinnande lite åt. De som är roade av politik, kommer att märka stora ideologiska motsättningar.

För vanliga arbetstagare med låga löner kommer det inte att märkas vem som har makten. Det som spelar roll är om man har ett arbete eller ej.

Det intressanta i intervjun var inte ekonomin, även om det borde vara det. Östros syn på Wanja Lundby-Wedins inblandning i AMF skandalen var dock intressant att lyssna på. Han ser ”mycket allvarligt” på vad som hänt. Sitter man i en styrelse skall man ta sitt ansvar, menar han.

För att vara en socialdemokratisk höjdare med ca 10 år i olika regeringar är han väldigt kritisk mot det sätt som Wanja har skött hela bonus skandalen.

Mona Sahlin stöder däremot sin kollega, Wanja Lundby-Wedin. Vem har problem med tänkandet kan man stilla undra?

Riksbuse?

När jag körde ifrån en träff med Aktiespararna lyssnade jag på en repris av P1’s Studio Ett. Den förre VD’n för AMF, Christer Elmehagen blev intervjuad över telefon.

Han befann sig i Tokyo så ljudet var kanske inte det bästa. Han svarade rakt och rättframt på de frågor han blev presenterad. På frågan om hans höga lön och pension berättade han om den ersättningskommité som finns och hur arbetet bedrivs. Enligt Elmehagen har LO och Svenskt näringsliv varit överens om avtalet och sen presenterat det för Elemhagen. Han sa också att han tycker att styrelsen har varit kompetent och påläst under de åren han arbetat i bolaget. Att Wanja Lundby-Wedin skulle känna sig lurad känner han inte till.

Det mest intressanta var att Christer Elmehagen erbjöd sig att betala tillbaka de 8% av pensionen som han ”räddade” undan AMFs återtag. Styrelsen för AMF har ännu inte fört någon dialog med honom i detta ärende. Vad jag hörde under intervjun var det klarspårk rakt igenom.

Han medger att summorna det talas om är gigantiska jämfört med vad en vanlig arbetare tjänar men inte ovanligt för motsvarande arbete i likvärdiga bolag. Mer om detta kan man läsa om på SVD. Att Elmehagen kallats för riksbuse är nog att ta i.

Nu har han tappat posten som ordförande i Micronic och Trade Doubler, vilket även DN rapporterar om.

Koka soppa på en Wanja?

Wanja soppan blir värre och värre för varje dag som går. Det finns något som heter koka soppa på en spik. Är detta en historia om ingenting eller ett avsnitt i Seinfeld?

Den här bloggen handlar främst om aktier, bolag och finansvärlden. Jag läser en hel del nyheter. Just nu är det omöjligt att undgå mediedrevet mot Wanja Lunby-Wedin. Drevet verkar vara hårt och skoningslöst.

Swedbank, SEB, AMF och nu Wanja affären. De föregående affärerna kan man förstå utifrån rent affärsmässiga principer. Inget ovanligt att en dålig bank håller på att gå i konkurs och VD’ar som är bra på att förhandla får höga bonusar.

Affären Wanja Lundby-Wedin, ordförande i LO och ”styrelseproffs” i ett 20 tal styrelser, begriper jag inte. I stället för att säga att hon har suttit och sovit i 15 år på AMF’s styrelsemöten eller inte kan räkna, börjar hon nu prata om några okända dokument.

Vem vet vad som kan finnas i gömmorna hos LO eller för den delen AMF? Kanske är det Wanja som har haft rätt hela tiden och alla andra fel? Som vanligt får tiden utvisa. Tiden håller däremot att springa förbi Wanja. LO har gått ut och sagt att de har ett orubbat förtroende för sin ordförande, vilket man kan läsa på Svenska Dagbladets nätupplaga.

Vanliga LO medlemmar har nog börjat ifrågasätta vad deras ordförande sysslar med. Bosse Boström, ordförande i IF Metall på Sandvik AB i Sandviken, känner sig lurad på hennes agerande. ”Det är helt bedrövligt” säger han till SVD.

Förre LO ordförande Stig Malm tycker man skall ställa sig frågan ”Vem lurade Lundby-Wedin?”. Han säger att hon kan klara sig om alla papper kommer på bordet och hon inte beslås med lögn. Han vet vad han talar om. I början av 1990 talet fick han avgå efter en bonus skandal i byggbolaget BPA.

Wanja kan inte läsa?

Strax midnatt. Kan inte låta bli att skriva några rader. Sitter som vanligt och läser SVD på nätet.

LO’s Wanja Lundby-Wedin och arbetsgivarnas Urban Bäckström berättar att de känner sig lurade. Skälet till detta,är det pensionsavtal som styrelsen i AMF har slutit med förre VD’n Christer Elmhagen. De senaste fem åren har han fått 48,5 miljoner kr. Både Wanja och Urban har suttit med i denna styrelse och godkännt avtalet. Det står till och med i årsredovisningen.

De svenska pensionsspararna undrar förmodligen vilken kompetens det krävs för att sitta i styrelsen för AMF Pension? Antingen är man fackpamp eller höjdare inom näringslivet. Någon annan kompetens lär visst inte behövas?

Jan Almgren har en mycket intressant kolumn, där han total sågar Wanja. Hon har suttit i AMF’s styrelse i 15 år. Under den tiden har hon gått på över 100 styrelsemöten. Almgren tycker att Wanjas uttalanden är bisarra. Han undrar om Wanja har sovit sig igenom 15 år på AMF eller bluffar allt vad hon kan.

En sak är säker Wanja kommer få det svårt att sitta kvar. Dem kända LO företrädaren Stig Malm fick avgå 1993 när han i BPA’s styrelse beviljade Göran Lövgren en hög pension.