Behövs det någon datorslöjd?

Läste en artikel hos Cornucopia? att Stockholms stad skall införa datorslöjd för sina elever. Blev intresserad av ämnet, då datorer är något man använder varje dag och känner att man har en viss historik i ämnet.

Kunskap är sällan fel att inhämta. Syslöjd och träslöjd känns lite 1800 tal. Träslöjd har man nytta av som husägare. Kan man göra något själv sparar man pengar för att inte säga den mentala påfrestning det innebär att hantera hantverkare.

Kan man lite om datorer och IT står man inte heller handfallen när man skall göra något ”praktiskt”. Det kan vara saker som installera om en dator, konfigurera en router, ta backuper, uppgradera hårdvara eller annat pyssel.

Lära sig lite grundläggande programmering skadar inte, det finns många monotona sysslor som en kontorsslav kan automatisera. En gyllene regel är att gör man samma sak mer än tre gånger bör man undersöka om det går att skriva någon lite rutin som göra jobbet åt en. Jobbar man i Microsoft Office paketet är VBA fortfarande ett bra val. Det finns många företag som har byggt sin affärslogik i VBA macron. På gott och ont kan en ”hemmaknåpare” sakta men säker bygga ”system” som hanterar mångmiljon belopp. Kanske var det någon som gick en kurs i BASIC på ABC 80 tiden då ”alla” skulle lära sig data?

En ABC 80, bild från Wikipedia.

Enligt 80-talets reklam för hemdatorer skulle man ha en dator i köket av alla ställen för att lagra recept. Ofta stod mannen entusiastiskt knapprande på den lilla maskinen medan kvinnan stod i bakgrunden och såg beundrande på mannen och hans fingerfärdighet. Många vuxna köpte en hemdator för att ”hänga med”, men den blev ofta stående, såvida inte barnen spelade spel på den.

Några enstaka av barnen, gick sen vidare och blev ”IT-proffs”. De fick efter genomgången utbildning och ett antal års erfarenhet då och då en surdeg i knät, det viktiga Excel arket! Arket hade nu växt till flera tusentals rader helt ostrukturerad kod med 100 tals globala variabler fullt med fel men ack så kritiskt för verksamheten. Hemmaknåparna gick i pension med full ATP och de numera vuxna barnen slet inte sällan sina hår av förtvivlan.

För att rädda någon stackares mentala hälsa i framtiden kanske det inte är fel att våra barn lär sig att skiva lite kod och vad de absolut skall undvika.

För oss som inte går i skola men vill lära något nytt inom data kan ju med fördel göra det på Wikipedia, glöm inte att donera en slant! Hushållet roade sig med att köpa t-shirts från Wikipedia som ett sätt att stödja. När den går sönder är det ju bara att köpa en ny. Ingen nytta av syslöjden med andra ord.

Exit Axis

Idag kom beskedet att japanska Canon lägger ett bud på lundensiska bolaget Axis. Canon erbjuder 340 kr per aktie minus lämnad utdelning för 2014 vilket blir 334 kr netto per aktie.

I det korta är det ett väldigt bra bud som jag passade på att utnyttja redan idag genom att sälja mina Axis. Jag hade faktiskt kunnat tänka mig att behålla aktierna i detta fina bolag. Axis har växt organiskt nästan helt på egenhand från ett studentrum i mitten av 80 talet till att bli en gigant på nätverkskameror och ett värde på 23,6 miljarder kr. De närmsta 10 – 15 åren skulle bolaget nog kunna bli några gånger större, vilket var den vision jag köpte in mig i.

Axis kamera. Källa Wikipedia.

 

Nåväl pengar i handen eller? Nej jag gjorde direkt en ny investering som har legat på lut ett tag. Ett innehav jag haft tidigare som nu gör comeback i portföljen. I och med försäljningen kommer jag att bli en extra god skattebetalare. Det är bara att dra ner på den redan låga konsumtionen och betala in extra slantar till skattekontot.

Aktier är en kul och stimulerande hobby som stundtals sliter på privatekonomin.

Det svänger i oljesektorn

Priset på ett fat olja har återhämtat sig och ligger i skrivande stund en bit norr om 50. Sedan förra sommaren är det ändå ungefär en halvering. Oljebolagsaktierna och bolag inom oljeservice sektorn har fallit som en sten.

Två bolag jag bevakar är Seadrill och COS(Canadian Oil Sands). I båda dessa bolag har jag bottenfiskat. Främst då i Seadrill då jag försöker får ner mitt genomsnittliga anskaffningsvärde, GAV. En ”normal” kurs för Seadrill ligger norr om 200 kr. Jag gör en kvalificerad gissning att priset på olja går upp igen innan bolaget går i konkurs. Liknande resonemang har jag kring COS. Normalpriset, baserat på ett ”normalt” oljepris runt $70-80 per fat bör ligga på runt en tjuga.

Värdet på ett bolag är subjektivt, det finns många olika sätt att värdera ett bolag. Om värdet per aktie är högre än börskursen är det en kandidat för köp. I fallet med COS är storleken på reserverna, investeringskostnader, kalkylränta viktiga parametrar förutom den viktigaste parametern, oljepriset.

En konkurs för både Seadrill och COS skulle bli en tankeställare men ingen katastrof då portföljen är diversifierad.

Cornucopia? har skrivit några artiklar de senaste dagarna om COS, vara denna tycker jag är mest intressant.

 

Turbulens i Industrivärden

I dag blev Sverker Martin-Löf entledigad från sina uppdrag i Industrivärden sfären. Formellt så sitter han väl kvar till bolagsstämmorna i vår, men på ren svenska fick han sparken på stående fot. Det var inte längre möjligt att ha kvar honom.

Brukspatron fasonerna steg honom åt huvudet. Privata jakter på SCAs mark, utnyttjande av jetplan som ägs av Industrivärden, SCA och Sandvik för eget nöje och ibland bara för att hämta sprit och en glömd plånbok var graverande. Exakt vad som hänt vet vi inte. Det skulle utredas av ordinarie revisorer, dessa tjänade över 100 Mkr om året på sitt huvuduppdrag. Det hade med andra ord inte blivit någon oberoende granskning. Nepotismen, genom att ta in sin son som rådgivare i affärer av miljardklass var nog det som fick bägaren att rinna över för övriga ägare. Svenska institutionella ägare är väldigt flata, så när de ryter till har det gått långt.

Att skylla på media och dra en vals om att man är avlyssnad någon siktar på att destabilisera Industrivärden gruppen låter heller inte så bra i gemene aktieägares öron. Det senare håller jag dock inte för alldeles otroligt. Media har använt hackare förr och kommer att göra det igen. Sagt och gjort känns det tråkigt att en industriman som varit med så länge har tappat greppet och tillslut blev helt omöjligt och fick kastas ut. En pamp mindre kan man tro men inte då. Lottlös går han inte. Tidigare pensionsavtal tickar på och mannen är över 70 och får gott om tid att göra något annat. Han kan ju ta lite av sina pengar och köpa en bit mark och jaga på den?

Industrivärdens huvudkontor

Det är” business as usual”, när den ena pampen går kommer nästa in. Nu står Handelsbanken och Industrivärden utan VD då deras tidigare chefer Pär Boman och Anders Nyrén hastigt och lustigt blivit ordförande. Sverker Martin-Löfs poster skall nu fördelas. Lite som om det varit riksdagsval och en ny regering presenteras. I vanliga fall brukar detta förberedas i nomineringskommittéer och i god ordning presenteras. I Industrivärdensfären är makten det heliga och möjligheten att tjäna pengar är sekundärt. Som liten aktieägare ska man ha det i beaktande.

Vem är vinnarna? Fredrik Lundberg flyttar fram sin familjs positioner ytterligare, nu kliver han upp som vice ordförande i Industrivärden. Pär Boman har gått från att vara en underhuggare i Handelsbanken till att bli ordförande i två tunga börsbolag(SHB och SCA) på några år. Anders Nyrén blir allt mäktigare men får nu börja visa att han kan göra skäl för sin lön.

Är det kört för gammelmedia?

Under förra året 2014, blossad debatten om mediakrisen för gammelmedia upp. Det föreföll mest vara en intern debatt för de som jobbar inom media. Ägarna förlorar pengar och inflytande på sin sida och de anställda får sparken.

Gammelmedia i arbete

Journalist var tidigare ett ansett yrke, man talade om den tredje statsmakten där en liten grupp transformerade och anpassade den politiska agendan. Journalister var av hävd vänster, media blev vänster efter de omvälvande åren på slutet av 1960 talet. Den s.k. 68 vänsterns deltagare läste ofta journalistik och kom efterhand att befolka redaktionerna och tillslut ta över som chefer.

Idag är bilden splittrad. En del journalister är duktiga och lägger mycket tid på att göra grävande journalistik. Dessa personer är med och påverkar samhället i positiv riktning samt sätter makthavarna på plats. Ett dagsfärskt exempel är flygskandalen i SCA/Industrivärden/Sandvik där det skickades ett privat plan för att hämta en glömd plånbok. I bottenskrapet finn de ”journalister” som läser innantill i Twitterflödet och ber läsare skicka in läsarbilder. Mer om denna arbetsmetod kan man läsa om hos Cornucopia?.

Gammelmedia befinner sig i ett svårt läge med vikande intäkter och höga kostnader men framför allt nya medievanor hos yngre generationer. Den yngre generationen läser inte tryckta tidningar eller ser på linjär TV.

SVT/SR kommer att dö sotdöden när fler och fler inte har någon TV-apparat som genererar avgift. Tidningar kan på sin höjd sälja annonser på sina websidor. De får ofta mycket av sin trafik från sökmotorer och social media.

Är det kört för gammelmedia? Det är frågan. Min gissning är att det kommer att bli ett blodbad och många av de äldre verksamheterna kommer att duka under. En ny varvskris är i antågande, men de döende kommer inte att dö fridfullt. Ropen kommer att skalla på mer presstöd åt alla! Var så säker på det!

Folk är inte beredda att betala för bra nyheter längre. Lokaljournalistiken kommer att försvinna hävdas det. Nytänkare och innovatörer kommer att etablera sig på marknaden.

IPS går mot slutförvaring

Året närmar sig sitt slut. Det värsta julstöket är över och snart har året lagts till handlingarna. Ett nytt år stundar med nya ingångsvärden. Vi får se hur det blir med regeringen. Får vi ett extra val eller inte?

Politik är viktigt, den påverkar enskilda människors vardag och ekonomi. Efter årsskiftet kommer avdragsrätten för pensionssparande att minska från 12 000 kr per år till 1800 kr. Ett i mitt tycke dåligt beslut. Man kan vara cynisk och tycka att det spelar ändå ingen roll ”för staten tar ändå allting”. I mitt fall är det en chansning. Jag tror att man får ut en liten pension. Kanske täcker den lite mat och hyra för en ättestuga.

Jag har sparat allt från en hundralapp till max beloppet per månad i över tio år. Det har blivit en trevlig summa genom åren. Mitt intresse för förvalta aktier har väl inte direkt försvårat en långsiktig förvaltning. I dagsläget ger IPS portföljen utdelning så att jag teoretiskt skulle kunna leva en månad om året på den om man lever snålt.

Inköp COS till IPS portföljen

Den senaste tiden har oljeaktier mer eller mindre klappat ihop. Passade förra veckan på att köpa en liten post Canadian Oil Sands(TSX:COS) för 9.75 till IPS portföljen. Denna kurs ger en direktavkastning på strax över 8%.  Idag är aktien billigare.

Bolaget har nyligen sänkt sin utdelning till $0,2 CAD och aktien sjönk betänkligt efter detta besked. Kanadensiska bolag och andra t.ex Seadrill är lite lustiga då det befaras att bolaget i fråga skall sänka eller avskaffa utdelningen, sjunker kursen rejält.  När beskedet som ”alla” spekulerat om kommer, då kommer ett nytt ras för kursen.

Det sägs att man inte skall fånga en fallande kniv men har man gjort sin hemläxa och köper vid flera tillfällen får man ofta en bra snittkurs. I bolag som svänger kraftigt är det svårare. Nästa gång jag köper skall det vara på nivån runt $5-6 CAD och sen $2-3. Lyfter inte bolaget efter det om oljan gör det får man inse att man gjort en dålig investering. COS är ett av bolagen jag har i segmentet olja/energi.

Krasch i oljepriset ger möjligheter

Den senaste tiden har oljepriset fallit brant. Från runt $100 för ett fat olja till runt $69 för WTI och 72 för Brent. ”Raset” har gått förvånande snabbt även om det var värre runt 2008 då priset var uppe och vände på drygt $140 för att sen ganska snabbt halka ner till strax under $40.

För en graf över oljepriset kan ni besöka Cornucopias blogginlägg om hans tankar kring attraktiva oljebolag. Det var denna artikeln som fick mig att skriva dessa rader. När man offentligt publicerar sina tankar får man skärpa upp sig för vem vet, någon kommer väl att säga att jag hade fel för fem år sedan. Jag kommer naturligtvis att ha fel nu med, men huvudsaken är att man kan spåra tankegången. När det gäller investeringar gäller det att lära av sina misstag och ha lite mer rätt än fel då klarar man sig bra.

Jag började köpa in mig i den kanadensiska olje och gassektorn runt 2009 då oljepriset återhämtade sig från den låga nivån. Ett antal av bolagen var då truster vilket gjorde att de var undervärderade på grund av den juridiska strukturen. Dubbelt prisvärda med andra ord.

Idag är vi snart tillbaka på samma nivåer både i oljepris och börskurser. I vissa fall har börskurserna kraschat helt. Ett exempel är ett av mina innehav, Seadrill. Köpte in mig på mellan 220 och 250. Bolaget har växt på bra för att bli en av de största uthyrarna av borrfartyg och riggar. Idag kan man köpa motsvarande aktie för 96 NOK.

Jag fångade den legendariska kniven runt 136 NOK och kommer nog fånga den i några etapper. Framöver blir det kanske en separat artikel om bolaget och några av de oljebolag jag bevakar alternativt äger framöver.

Min gissning är att priset går ner till 35-40 och vänder där. En del av bolagen som är hårt belånade och främst sysslar med utvinning via olika fracking metoder kommer att gå under och utbudssidan kommer att minska. Gissningsvis kommer vi att få se minskad prospektering och igångsättande av nya källor och fält.

Helt klart är det intressant att rikta delar av portföljens kassaflöde framöver mot utökade investeringar i energisektorn.