Ständig klagan på banker från bolåntagare

Bostäder och bolån är väl det som näst väder verkar engagera folket i storstäderna. I alla fall får man det intrycket när man läser tidningarna på nätet. I helgen skrev Dagens industri en artikel om bankernas höga vinster på bolån och att nu är det högtid att folk börjar förhandla med banken. Artikeln andades populism.

Det är bra om fler börjar förhandla men det bästa är nog om fler tänker sig för om de verkligen måste låna så mycket pengar och utsätta sig för en sådan hög latent risk som en högbelånad, högvärderad bostad utgör. Fler borde även amortera och de som gör det kanske skall fundera på att utöka den.

Banker tjänar oftast mycket pengar och därmed gör bankdirektörer och bankens aktieägare också det. Den som dristade sig till att köpa en aktie i Handelsbanken på toppen sommaren 1991 fick betala drygt 30 kr för den. Detta efter en lång uppgång på 80 talet då aktien i början av detta årtionden kostade några kronor. Säg den lycka som varar, börsen gick ner kraftigt och på botten sålde en del i panik och fick en femma i handen. Idag kostar en aktie i Handelsbanken drygt 420 kr och ger för år 2014 17,5 kr i utdelning.

Nu nämner väl någon Swedbank och HQ Bank? Swedbank var under finanskrisen under isen men fick stöd av staten. Så länge en bank är sytemkritisk är det ingen fara att vara ägare. Väntar man ut krisen blir man ofta rikligt belönad. Här kan man verkligen tala om att sitta still i bankbåten.

Handelsbanken har gått mycket bra och min gissning är att de kommer att göra det i fortsättningen. När bostadsbubblan eller någon annan bubbla spricker så kommer kanske aktien att gå ner 75-85 %, vem vet? Kanske kan man hiva in några aktier för 100 lappen. Detta kunde man göra så sent som i början av 2009. Finanskrisen hade drygt halverat kursen.

Vad vill jag säga med detta? Ingen har tvingat bolånetagarna att låna till extremt förmånliga villkor. Ja en ränta på 2% eller lägre är historiskt mycket bra. Istället för att gnälla på bankerna kanske det är läge att köpa några aktier i er favorit bank?

För mig är Handelsbanken ett stabilt tillväxtbolag som ger bra utdelning och av en händelse sysslar med bolån.

 

Bloggare går på pumpen i Vardia

Idag kroknade det norska försäkringsbolaget Vardia. Något tumult uppstod då han kamrat revisorn gick igenom böckerna och upptäckte att det fattades 100 tals miljoner kr i någon bokföringsmässig detalj.

”Ärendet är komplext och bolaget har erhållit motstridiga råd”, skriver Vardia i måndagens bokslutrapport enligt vad man kan läsa i SVD. Om inte bolaget kan hålla reda på sina finanser kan det lätt uppstå en förtroendekris. Med facit i hand gick aktien ner knappt 55 % på en dag. En rätt rejäl avhyvling!

Dags att plocka ner skylten?

Vardia är ett nystartat försäkringsbolag som växt kraftigt och nyligen gick in på norska börsen. Svenska investmentbolaget Latour  var en av de tidigare investerarna. Tittar man på ägarlistan toppar Avanza och Nordnet med runt 15 % av aktierna. SEB finns med på ett hörn. Gissningsvis ligger en del av Latours aktier där. Latour kör en del av sina kortsiktiga investeringar via Karpalunds Ångbryggeri.

Ett antal bloggare har under längre tid skrivit positiva artiklar om bolaget och gått in stort själva. De populära ekonomibloggarna har många läsare och min gissning är att det bland publiken finns en och annan som förlorat en månadslön eller rent av en årslön.

Tråkigt men sådant händer! Det man satsar på aktier kan man förlora. De som inte är medvetna om detta bör ta sig en funderare. Snart kanske hela marknaden sätter sig rejält, då står man själv där och skriker.

Behövs det någon datorslöjd?

Läste en artikel hos Cornucopia? att Stockholms stad skall införa datorslöjd för sina elever. Blev intresserad av ämnet, då datorer är något man använder varje dag och känner att man har en viss historik i ämnet.

Kunskap är sällan fel att inhämta. Syslöjd och träslöjd känns lite 1800 tal. Träslöjd har man nytta av som husägare. Kan man göra något själv sparar man pengar för att inte säga den mentala påfrestning det innebär att hantera hantverkare.

Kan man lite om datorer och IT står man inte heller handfallen när man skall göra något ”praktiskt”. Det kan vara saker som installera om en dator, konfigurera en router, ta backuper, uppgradera hårdvara eller annat pyssel.

Lära sig lite grundläggande programmering skadar inte, det finns många monotona sysslor som en kontorsslav kan automatisera. En gyllene regel är att gör man samma sak mer än tre gånger bör man undersöka om det går att skriva någon lite rutin som göra jobbet åt en. Jobbar man i Microsoft Office paketet är VBA fortfarande ett bra val. Det finns många företag som har byggt sin affärslogik i VBA macron. På gott och ont kan en ”hemmaknåpare” sakta men säker bygga ”system” som hanterar mångmiljon belopp. Kanske var det någon som gick en kurs i BASIC på ABC 80 tiden då ”alla” skulle lära sig data?

En ABC 80, bild från Wikipedia.

Enligt 80-talets reklam för hemdatorer skulle man ha en dator i köket av alla ställen för att lagra recept. Ofta stod mannen entusiastiskt knapprande på den lilla maskinen medan kvinnan stod i bakgrunden och såg beundrande på mannen och hans fingerfärdighet. Många vuxna köpte en hemdator för att ”hänga med”, men den blev ofta stående, såvida inte barnen spelade spel på den.

Några enstaka av barnen, gick sen vidare och blev ”IT-proffs”. De fick efter genomgången utbildning och ett antal års erfarenhet då och då en surdeg i knät, det viktiga Excel arket! Arket hade nu växt till flera tusentals rader helt ostrukturerad kod med 100 tals globala variabler fullt med fel men ack så kritiskt för verksamheten. Hemmaknåparna gick i pension med full ATP och de numera vuxna barnen slet inte sällan sina hår av förtvivlan.

För att rädda någon stackares mentala hälsa i framtiden kanske det inte är fel att våra barn lär sig att skiva lite kod och vad de absolut skall undvika.

För oss som inte går i skola men vill lära något nytt inom data kan ju med fördel göra det på Wikipedia, glöm inte att donera en slant! Hushållet roade sig med att köpa t-shirts från Wikipedia som ett sätt att stödja. När den går sönder är det ju bara att köpa en ny. Ingen nytta av syslöjden med andra ord.

Exit Axis

Idag kom beskedet att japanska Canon lägger ett bud på lundensiska bolaget Axis. Canon erbjuder 340 kr per aktie minus lämnad utdelning för 2014 vilket blir 334 kr netto per aktie.

I det korta är det ett väldigt bra bud som jag passade på att utnyttja redan idag genom att sälja mina Axis. Jag hade faktiskt kunnat tänka mig att behålla aktierna i detta fina bolag. Axis har växt organiskt nästan helt på egenhand från ett studentrum i mitten av 80 talet till att bli en gigant på nätverkskameror och ett värde på 23,6 miljarder kr. De närmsta 10 – 15 åren skulle bolaget nog kunna bli några gånger större, vilket var den vision jag köpte in mig i.

Axis kamera. Källa Wikipedia.

 

Nåväl pengar i handen eller? Nej jag gjorde direkt en ny investering som har legat på lut ett tag. Ett innehav jag haft tidigare som nu gör comeback i portföljen. I och med försäljningen kommer jag att bli en extra god skattebetalare. Det är bara att dra ner på den redan låga konsumtionen och betala in extra slantar till skattekontot.

Aktier är en kul och stimulerande hobby som stundtals sliter på privatekonomin.

Det svänger i oljesektorn

Priset på ett fat olja har återhämtat sig och ligger i skrivande stund en bit norr om 50. Sedan förra sommaren är det ändå ungefär en halvering. Oljebolagsaktierna och bolag inom oljeservice sektorn har fallit som en sten.

Två bolag jag bevakar är Seadrill och COS(Canadian Oil Sands). I båda dessa bolag har jag bottenfiskat. Främst då i Seadrill då jag försöker får ner mitt genomsnittliga anskaffningsvärde, GAV. En ”normal” kurs för Seadrill ligger norr om 200 kr. Jag gör en kvalificerad gissning att priset på olja går upp igen innan bolaget går i konkurs. Liknande resonemang har jag kring COS. Normalpriset, baserat på ett ”normalt” oljepris runt $70-80 per fat bör ligga på runt en tjuga.

Värdet på ett bolag är subjektivt, det finns många olika sätt att värdera ett bolag. Om värdet per aktie är högre än börskursen är det en kandidat för köp. I fallet med COS är storleken på reserverna, investeringskostnader, kalkylränta viktiga parametrar förutom den viktigaste parametern, oljepriset.

En konkurs för både Seadrill och COS skulle bli en tankeställare men ingen katastrof då portföljen är diversifierad.

Cornucopia? har skrivit några artiklar de senaste dagarna om COS, vara denna tycker jag är mest intressant.

 

Turbulens i Industrivärden

I dag blev Sverker Martin-Löf entledigad från sina uppdrag i Industrivärden sfären. Formellt så sitter han väl kvar till bolagsstämmorna i vår, men på ren svenska fick han sparken på stående fot. Det var inte längre möjligt att ha kvar honom.

Brukspatron fasonerna steg honom åt huvudet. Privata jakter på SCAs mark, utnyttjande av jetplan som ägs av Industrivärden, SCA och Sandvik för eget nöje och ibland bara för att hämta sprit och en glömd plånbok var graverande. Exakt vad som hänt vet vi inte. Det skulle utredas av ordinarie revisorer, dessa tjänade över 100 Mkr om året på sitt huvuduppdrag. Det hade med andra ord inte blivit någon oberoende granskning. Nepotismen, genom att ta in sin son som rådgivare i affärer av miljardklass var nog det som fick bägaren att rinna över för övriga ägare. Svenska institutionella ägare är väldigt flata, så när de ryter till har det gått långt.

Att skylla på media och dra en vals om att man är avlyssnad någon siktar på att destabilisera Industrivärden gruppen låter heller inte så bra i gemene aktieägares öron. Det senare håller jag dock inte för alldeles otroligt. Media har använt hackare förr och kommer att göra det igen. Sagt och gjort känns det tråkigt att en industriman som varit med så länge har tappat greppet och tillslut blev helt omöjligt och fick kastas ut. En pamp mindre kan man tro men inte då. Lottlös går han inte. Tidigare pensionsavtal tickar på och mannen är över 70 och får gott om tid att göra något annat. Han kan ju ta lite av sina pengar och köpa en bit mark och jaga på den?

Industrivärdens huvudkontor

Det är” business as usual”, när den ena pampen går kommer nästa in. Nu står Handelsbanken och Industrivärden utan VD då deras tidigare chefer Pär Boman och Anders Nyrén hastigt och lustigt blivit ordförande. Sverker Martin-Löfs poster skall nu fördelas. Lite som om det varit riksdagsval och en ny regering presenteras. I vanliga fall brukar detta förberedas i nomineringskommittéer och i god ordning presenteras. I Industrivärdensfären är makten det heliga och möjligheten att tjäna pengar är sekundärt. Som liten aktieägare ska man ha det i beaktande.

Vem är vinnarna? Fredrik Lundberg flyttar fram sin familjs positioner ytterligare, nu kliver han upp som vice ordförande i Industrivärden. Pär Boman har gått från att vara en underhuggare i Handelsbanken till att bli ordförande i två tunga börsbolag(SHB och SCA) på några år. Anders Nyrén blir allt mäktigare men får nu börja visa att han kan göra skäl för sin lön.

Är det kört för gammelmedia?

Under förra året 2014, blossad debatten om mediakrisen för gammelmedia upp. Det föreföll mest vara en intern debatt för de som jobbar inom media. Ägarna förlorar pengar och inflytande på sin sida och de anställda får sparken.

Gammelmedia i arbete

Journalist var tidigare ett ansett yrke, man talade om den tredje statsmakten där en liten grupp transformerade och anpassade den politiska agendan. Journalister var av hävd vänster, media blev vänster efter de omvälvande åren på slutet av 1960 talet. Den s.k. 68 vänsterns deltagare läste ofta journalistik och kom efterhand att befolka redaktionerna och tillslut ta över som chefer.

Idag är bilden splittrad. En del journalister är duktiga och lägger mycket tid på att göra grävande journalistik. Dessa personer är med och påverkar samhället i positiv riktning samt sätter makthavarna på plats. Ett dagsfärskt exempel är flygskandalen i SCA/Industrivärden/Sandvik där det skickades ett privat plan för att hämta en glömd plånbok. I bottenskrapet finn de ”journalister” som läser innantill i Twitterflödet och ber läsare skicka in läsarbilder. Mer om denna arbetsmetod kan man läsa om hos Cornucopia?.

Gammelmedia befinner sig i ett svårt läge med vikande intäkter och höga kostnader men framför allt nya medievanor hos yngre generationer. Den yngre generationen läser inte tryckta tidningar eller ser på linjär TV.

SVT/SR kommer att dö sotdöden när fler och fler inte har någon TV-apparat som genererar avgift. Tidningar kan på sin höjd sälja annonser på sina websidor. De får ofta mycket av sin trafik från sökmotorer och social media.

Är det kört för gammelmedia? Det är frågan. Min gissning är att det kommer att bli ett blodbad och många av de äldre verksamheterna kommer att duka under. En ny varvskris är i antågande, men de döende kommer inte att dö fridfullt. Ropen kommer att skalla på mer presstöd åt alla! Var så säker på det!

Folk är inte beredda att betala för bra nyheter längre. Lokaljournalistiken kommer att försvinna hävdas det. Nytänkare och innovatörer kommer att etablera sig på marknaden.

IPS går mot slutförvaring

Året närmar sig sitt slut. Det värsta julstöket är över och snart har året lagts till handlingarna. Ett nytt år stundar med nya ingångsvärden. Vi får se hur det blir med regeringen. Får vi ett extra val eller inte?

Politik är viktigt, den påverkar enskilda människors vardag och ekonomi. Efter årsskiftet kommer avdragsrätten för pensionssparande att minska från 12 000 kr per år till 1800 kr. Ett i mitt tycke dåligt beslut. Man kan vara cynisk och tycka att det spelar ändå ingen roll ”för staten tar ändå allting”. I mitt fall är det en chansning. Jag tror att man får ut en liten pension. Kanske täcker den lite mat och hyra för en ättestuga.

Jag har sparat allt från en hundralapp till max beloppet per månad i över tio år. Det har blivit en trevlig summa genom åren. Mitt intresse för förvalta aktier har väl inte direkt försvårat en långsiktig förvaltning. I dagsläget ger IPS portföljen utdelning så att jag teoretiskt skulle kunna leva en månad om året på den om man lever snålt.