Tondöva Nordea

En VD:s lön är ett viktigt symbolvärde. Jag ser personligen att en VD inte tjänar mer än EN dollar om året. Steve Jobs och Richard Kinder är två amerikanska chefer som lyckades göra ett riktigt bra jobb utan att ha högre lön än en dollar. Argumentet att det hänger på bonusen håller därmed inte.

I dagarna har Nordea, den nordiska storbanken hållit sin bolagsstämma. VD’n för Nordea gör kanske ett hyggligt arbete men han ser till att sko sig rejält är det allmänna tyckandet i frågan. Wahlrossen håller med, då det är efter hans taktpinne de övriga björnarna dansar i manegen. Bloggaren 4020 har skrivit ett inlägg om vad han tycker. Jag tycker att det var ett bra initiativ att 4020 skrev detta blogginlägg. Av bloggens karaktär kunde man faktiskt tro att banken skulle hyllas. Då målsättning för 15 % avkastning på eget kapital är bra för aktieägarna.

Min tankar är lite mer blandade. Det var länge sedan jag bytade från Nordea. Jag håller mig till en lokal sparbank för vardagliga banktjänster och Länsförsäkringar när det gäller husförsäkring. Är banken och dess huvudägare tondöva, förtjänar de att förlora kunder om de inte passar sig. Vad finns det för vinst med att göra sig ovän med sina kunder?

Ur skattebetalarnas synpunkt är det bättre att VD betalar skatt på lön och bonus än att aktieägare får utdelning. Beskattning av passivt kapital är numera löjligt låg. Jantelagen och den svenska avundsjukan är naturlag i detta land. Det är fullt ok att Zlatan tjänar en VD lön på att sparka på en boll. Det är inte ok att vara VD för en bank och tjäna pengar på lättlurade Svenne och Lotta Banan som inte orkar bry sig om sin privatekonomi.

Slutligen är det aktieägarna som bestämmer vilken lön en VD skall ha. Det är de som betalar den i form av minskad vinst. En bra VD är värd en rejält hög lön. Hen(vi är korrekta när det gäller genus, det är trots allt bara en social konstruktion) är den viktigaste personen i bolaget.

Festen över i Baltikum

Vi som är intresserade av ekonomi har länge följt med vad som hänt och händer i Baltikum. Nu börjar även personer som inte är intresserade av ekonomi undra vad som har hänt i Baltikum.

De svenska bankerna med Swedbank i täten har lånat ut flera hundratals miljarder till lyxlägenheter och dyra lyxbilar. Som säkerhet har de tagit folks utsagor om framtida höjda löner och svarta inkomster. SEB och Nordea, där svenska staten är största ägare har också varit med och gödslat pengar.

Aftonbladet har idag en artikel om hur det hela gick till när Swedbank blev störst i Baltikum. Högste ansvarig för denna strategi är den här mannen.

I ett annat reportage kan man läsa mer om de så kallad ”bankbilarna” och de bostadsområden som byggts i ren spekulation och nu ligger öde. De flesta beslagtagna bilar tillhör nu Swedbank.

Banken har reserverat 12 miljarder kr enbart i Lettland för osäkra fordringar. Pengar som lånats ut till bilar och fastigheter. Det mesta kommer banken att förlora och då är det vi skattebetalare i Sverige och folk som lånar till bostäder som får stå för notan.

Nu flockas utländska köpare i Baltikum. De vill göra ett klipp på dessa ”bankbilar”. Jag skrev tidigare i veckan att Bilia vill dumpa 500 st på den svenska markanden.

Lite bilder från Jan Jörnmark som visar det nya och det gamla förfallet från Baltikum.

Lettland lånar mer

Det lilla landet Litauen har blivit ännu mindre. Hur då kan man fråga sig? Folkmängden minskar, de som kan flyttar utomlands för att undvika svält och elände. Landets BNP rasade med 22,4 % jämfört med andra kvartalet 2008. Litauen är dock inte lika illa ute som sitt grannland Lettland.

Det är främst inom bygg och fastighetssektorn som det stora raset syns. Det går inte längre att bygga nya lägenheter och hus på ren spekulation. De svenska bankerna med Swedbank, SEB och Nordea har strypt krediterna. Bankerna kämpar själv för sin överlevnad. Då tänker jag främst på Swedbank och SEB. Nordea har bara en mindre del i baltikum.

Detaljhandeln i Litauen har minskat med ca 25%. Nu kan man kanske se en tendens till att det har planat ut.

Den senaste veckan har Lettlands regering och IMF, Internationella valutafonden förhandlat om nya nödlån till landet. Storleken på lånet är ca 80 Mdr kronor och skall gå till att stadga upp den finansiella sektorn och betala löpande kostnader i statsbudgeten. Ett hinder är att det konservativa Folkpartiet tidigare inte ville godkänna avtalet. Uppgifterna fick Swebanks aktie att falla med 4 %.

Tidigare fanns det uppgifter om att Lettland sökt stöd hos den kända finansmannen George Soros som startat en liten fond för länderna i östeuropa.

Lettland på ruinens brant

Lettland är illa ute på mer än ett sätt. Det mest akuta just nu för landet är, de konsekvenser landet kommer att drabbas av när de devalverar. Mycket pekar på att så kommer att ske. Svenska Dagbladet skriver i en artikel att pengarna räcker i tre månader.  Sen är det slut.

Lettlands centralbank är styvnackad. Den tänker inte devalvera och vika sig för marknaden i första taget. Martins Gravitis, pressekreterare på centralbanken i Riga tycker att nackdelarna överväger de eventuella fördelar som skulle uppstå vid en devalvering. Landet är beroende av internationell hjälp, främst från IMF för att klara sin ekonomi. I artikeln nämns det att pengarna är slut inom tre månader om inget görs. Lettlands premiärminister är också emot en devalvering.

I många av de Lettiska kommunerna finns det inte pengar att betala för skolor och sjukvård.

De svenska bankerna som mer eller mindre huvudlöst har lånat ut pengar i Lettland kommer att få det svårt. SVD skriver att de är ”pressade”. Swedbank är som alla vet värst ute. De har lånat ut 65 miljarder kronor. SEB är god tvåa med 37 miljarder och tätt bakom ligger Nordea med 33 miljarder. 135 miljarder till detta lilla land. Den framtida devalveringen skulle kunna innebära att halva summan går upp i rök.  90 % av utlåningen är i euro.

Swedbank kommer då att ligga 30 miljarder back på sin upplåning, tidigare vinster oräknade. Med tanke på att deras nyemission drog in 12 miljarder tidigare i år, kan man undra hur de skall klara sig? Banken har även problem i Estland, Litauen och Ukraina.

Vanliga svenska låntagare kommer att drabbas av en devalvering. Redan nu har räntorna gått upp i kölvattnet av Lettlands kris. Risken är att trenden förstärks säger Erica Blomberg. Hon arbetar som räntestrateg på SEB som själv riskerar att förlora tiotalsmiljarder kronor.

Handelsbanken tagen på sängen

Den vanligtvis så försiktiga Handelsbanken lider av sin hybris inom riskkapital. Tidigare i år skrev jag om konkursen i Plastal, där Handelsbanken var inblandad. Nu verkar det snart hända igen. Om man läser vad Dagens Nyheter skriver, är det bara en tidsfråga innan Handelsbanken får en ny käftsmäll.

Handelsbanken och Nordea har lånat ut ca två miljarder kr till sängtillverkaren Hilding Anders.

Det var i december 2006 som det brittiska riskkapital(PE) bolaget Candover köpte Hilding Anders för 9,2 miljarder kr. Candover är ett PE bolag som har anor sedan 1980 talets början. I slutet av 2008 och början av 2009 började det gå utför med deras investeringar. Ferretti som tillverkar lyxbåtar fick problem och behövde ta in nytt kapital i början av 2009. Candover valde att inte ställa upp och lät sin investering förfalla.

Detta kan nu hända Hilding Anders som är mycket hårt belånat med en nettoskuld på ca 9 miljader kr och aktieägarlån på några miljarder till. Prognosen för 2009 lär enligt DN inte vara vidare ljus. Jag tror nog att en dyr lyxsäng för 50 000 kr eller mer, kan man spara in på i dessa tider. Tuffa tider väntar Hilding Anders med andra ord.

Handelsbanken låter nog sina små kunder ta smällen i form av högre avgifter och högre räntor på bolån.