Kastade in handduken i Medirox

I veckan sålde jag mitt innehav i det lilla medtech bolaget Medirox. I omgångar har jag ökat mitt innehav sedan år 2009. De första inköpen har genom åren betalat sig själv genom utdelningar. Senaste köpen har gått sisådär. Totalt har avkastningen inkl utdelning blivit knappt 90 % på nästan 7 år.

Inte helt fel men jag är INTE nöjd. Anledningen till detta är att jag ville inte sälja.

Medirox säljer produkter(reagenser + apparatur) för kontroll och detektering av hur blod stelnar. Ett smalt område men superviktigt för de som behöver kontrollera sina blodvärden. Metodiskt har Medirox utvecklat fler och bättre reagenser och exporten har sakta men säkert ökat genom åren från en väldigt lög nivå. Bolaget är litet med ca 15 anställda och började ursprungligen som ett forskningsprojekt.

This file is licensed under the Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Unported license by Dietzel65, Steffen Dietzel

Det jag köpte in mig i var den låga värderingen, goda utdelningen(initialt över 6-7%) och stora potentialen. Potentialen bestod av att bolaget kunde bli en större spelare(kanske 10 – 20 ggr) och därmed motsvarande värdeökning för oss aktieägare.

Nu blev det inte så. Den kinesiska återförsäljaren Ahead Global Investment insåg snabbt potentialen och köpte på sig aktier. I dagarna begärde de tvångsinlösen då de sitter på 95 % av rösterna och över 90 % av kapitalet.

Jag nappade inte på budpliktsbudets 14 kr per aktie utan har nu fått sälja över öppna marknaden till lite lägre pris. Däremot kan jag gå vidare till nya affärer.

Köp när det flyter blod på gatan

Ett känt investeringsmönster är att köpa, helst gå ”all in” när det flyter blod på gatan. Helst skall det vara grannen som blöder och inte du.Vi är nu i oktober 2015, sju år från den stora finanskrisen. Aktier har gått upp under lång tid och många ropar på att det kommer att rasa.

När skall man köpa efter ett ras?

För en liten småsparare är det inte helt lätt att göra men det finns ledtrådar. Sitter man och stämplar fakturor på en ekonomiavdelning eller knegar på ett lager får man ganska snabbt inblick i om det är mer eller mindre att göra. Denna metodik låter väldigt enkel men man ligger långt före analytiker. De studerar historiska siffror medan de som är ”mitt i smeten” tar del av det hela när det sker. Har man tur gör man det på ett börsnoterat företag eller ett företag i samma verksamhetsområde. År 2009 var det ingen hemlighet att t.ex Volvo drog ner hårt i sin verksamhet. Aktien gick i backen, mycket beroende på att marknaden var ”toast”. Det svåra är att veta när man skall gå in. Pricka botten är sällan möjligt. Därför är det kanske en bra idé att sprida sina inköp.

Ur ett riskspridnings scenario är dock metodiken att både arbeta för ett företag och sedan köpa aktier i det ganska dålig. Går företaget i konkurs förlorar man både arbetet och kapitalet man investerat.

Tre svenska ”turn-around case” att hålla ett öga på är SSAB, Sandvik och Volvo.

Som vanligt gör var och en sina egna affärer, aktier är hög risk och hela kapitalet kan gå förlorat.

Återköp av aktier

Återköp av aktier är numera inget nytt bland svenska börsbolag. Väster om atlanten har det förekommit under en längre tid. Vad innebär återköp av egna aktier?

Vanligast är att ett bolag efter ett beslut på bolagsstämman får i uppdrag att köpa in aktier för ett visst belopp eller som procent av antalet utestående aktier. De inköpta aktierna används vanligtvis vid uppköp, lösa in personal optioner eller så makuleras de och antalet utestående aktier minska med motsvarande antal. Ibland kan detta användas för ”spekulation”. Styrelsen kan tycka att värdet på bolaget är högre per aktie än vad aktuell dagskurs indikerar. Warren Buffet har t.ex indikerat att han köper tillbaka aktier i Berkshire om detta inträffar.

Är detta något bra för oss aktieägare? Nja säger jag. Amerikanska bolag är ganska rutinerade och använder detta ofta som ett sätt att återföra pengar till aktieägarna. En fastställd mix av återköp och eventuell utdelning använder sig en del bolag av t.ex tobaksbolagen Altria(NYSE:MO) och Phillip Morris International(NYSE:PMI). I Altrias fall gör denna manöver att vinsten per aktie kan öka medan verksamheten generellt minskar i omfattning då fler och fler lyckligtvis slutar att röka.

Teknikbolag med välfyllda kassor men brist på idéer har sedan en tid praktiserat detta med återköp.  Mest kända exemplen är Apple och Microsoft. Det senare bolaget inledde ett program för att köpa tillbaka aktier för $40 Mdr år 2008 och ytterligare ett motsvarande med samma summa 2013. Microsofts utdelning har även den ökat. Apple i sin tur har skyfflat ut över $130 Mdr till aktieägarna sedan år 2012. Gissningsvis det största återköp världen har skådat.

När kan det då gå fel? Ett exempel är när ABB i början av 2000 talet tjänade enorma pengar men blev pressade av storägaren Martin Ebner att belåna sig och köpa tillbaka sina egna kraftigt övervärderade aktier. Detta för att skapa ”aktieägarvärde”. Det gick som det gick och ABB gick nästan i konkurs.

Sammanfattningsvis tycker jag att återköp är rätt ok om det används på ett förnuftigt sätt och utspritt under en längre tid. Man kan lära sig mycket av historia och när man kör bil är det inte fel att titta i backspegeln då och då.

 

November regn

Tiden flyger iväg. Snart kan man skriva av november. Dagarna blir kortare och kortare. Det tar emot att gå ut ur huset. Motion är dock bra. Tyvärr regnar det ofta.

Bloggen har legat lite på sparlåga. Det är inte säsong för aktier. Vi är i början av en lågkonjunktur. När det ser hopplöst ut brukar det vara ypperliga tillfällen att köpa billigt. Något vi med småländsk påbrå håller som en god egenskap. Snål kan man annars kallas.

För tillfället ligger jag bara med 92 % av kapitalet i aktier. Kanske kommer det en rejäl sättning på marknaderna längre fram eller inte. Portföljen är inte viktad likt något index men faller en, faller alla. Det fick man uppleva i raset 2008 – 2009. Sedan dess har portföljen tredubblat sig i värde. Delvis via injektion av kapital i form av utdelningar och insättningar på depåerna.

Aktier är en trevlig och stimulerande hobby. Det är lika kul nu som när man var liten. Det har tillkommit lite fler siffror men inte påverkat ens livsstil i övrigt.

Det gäller att blicka framåt. Håller på att uppdatera min lista med bolag som ligger på ”att köpa listan”. Där finns speciellt ett bolag som är mycket intressant. Mer om detta i ett senare inlägg.

Billiga krediter får börsen att stiga

Västvärlden är högt skuldsatt, vissa länder mer än andra. Sverige ligger illa till om man räknar med all skuldsättning(stat, företag, landsting, kommunalt och framför allt de privata skulderna). Bloggrannen Cornucopia? har i sitt inlägg räknat ut att skuldsättningen uppgår till 470 % av BNP. Smaka på den siffran. Det är en gigantisk bubbla. När den spricker kommer det att bli tufft läge, framför allt för de privatpersoner som har stora lån. De som slår sig för bröstet och säger att ”jag är obelånad så mig kvittar det” kommer att få betala via skattsedeln och med sämre vård, skola samt omsorg.

Ett fynd i trädgården.

Lösningen på finansiella kriser sedan minst tio år tillbaka har varit att trycka mer pengar och dränka marknaden i likviditet. Meningen är att aktiekurser och andra ”indikatorer” skall stiga och få småfolket att känna sig rika. Vilket i sin tur skall leda till ökad konsumtion. Problemet Lösningen är att småfolket inte är så flitiga med att spara utan lånar i högre utsträckning till konsumtion vilket pumpar upp det ekonomiska hjulet ännu en gång. Punkteringen märks inte för stunden och bilen rullar vidare några kvarter till. Ingen vill ta kostnaden för att laga punkteringen eller ännu hellre byta däck. Vad kan man förvänta sig framöver? Gissningsvis en pyspunka som varar i ett tiotal år men i värsta fall blir det en explosion och däcket hoppar av fälgen.

Bloggrannen Lundaluppen uppmärksammade att hans Wal-Mart aktier har stigit ca 35 % på ett år utan att bolaget gjort bättre i från sig än prognos. Gissningsvis är likviditet från FED en bidragande orsak. Det kan även vara så att det inte har varit populärt på ett tag att äga en hyggligt säker aktie som ligger ner och tuggar på. Investerare agerar i flock. När de får spår på en aktie så skall alla äga den på en gång. Apple är ett bra exempel på det.

Detta mönster kan en investerare eller spekulant använda sig av.

Läs även Flutes inlägg om svenska hushållens skuldökning.

Yo-yo Apple

Apples aktiekurs åker jojo. Upp 5 % ena dagen och ner 2-3% de flesta dagar. Gissar att aktien har toppat och gjort sitt för ett tag framöver. Q2 kommer att bli spännande. Hur många Iphone och Ipad har sålts? Hur går det för övriga produkter? Har fler gått över till Mac?

I teorin är en akties värde, summan av nuvärdesberäknade utdelningar. Problemet är att veta hur stora de kommer att bli i framtiden. Något man bara kan spekulera om. Spekulera gör många vilket gör att aktien går kraftigt upp och ner. Finns nu mycket kapital i omlopp efter alla initiativ från centralbanker. När det hettar till igen kommer de att söka sig till skuldväxlar nominerade i dollar vilket får till följd att börsen kommer att sjunka(rasa?).

Aktiespararna är en förening för de som är intresserade av aktier(hörs på namnet). Tidningen är den största förmånen och där kan man hitta intressanta artiklar och uppslag. Här är en intervju med aktielegenden László Szombatfalvy. Han har mycket intressant att berätta. Vikten ligger på svett och hårt arbete men att man inte ska överräkna på något. Ett citat ”En bra affär kan man oftast räkna ut i huvudet utan att behöva en räknesnurra.”.

Värt att tänka på. Framför allt om vi ska gå in i en ekonomi utan tillväxt. Eller rättare sagt att den kommer att slå runt ”nollan” likt Apple gör just nu. Då är det tänkt att man skall leva på flödena. Det låter sunt. Flöde för en aktiesparare är utdelningar.

Tankar om bankers avkastning

Bloggrannen Cornucopia skrev ett inlägg om bankers avkastning på eget kapital som jag tänkte kommentera. Tankarna flödade här på en söndag eftermiddag. Istället för att skriva en lång kommentar under ett av bloggaren Lincolns långa kommentarer om den monetära basen, blir det att spela på sin egen arena. Det är trots allt något decennium sedan man läste religion ”Economics” på universitetet så man är lite ringrostig när det det skall debatteras ”money supply”. Det var fruktansvärt roligt att läsa detta ämne. Även om man inte arbetar med det i sitt dagliga tarv har man nytta av det dagligen som investerare. Det gäller dock att inte falla i fällan och tycka som alla andra. Nog om det..

Avkastning på eget kapital är en viktig parameter när man värderar bolag. Banker kan man köpa på den avkastning Cornucopia räknade fram i sitt inlägg. Viktigt är att se längre fram och se om den är hållbar. Gissningsvis kommer det att bli stora kreditförluster framöver när bolånekollektivet(bolånetorskarna, BLT) kör in i väggen.

Utan att ha allt för mycket på fötterna känns det som om varje tjänstemanna generation gör misstag i större omfattning. Senast var det på 80 talet som ledde till fastighetskrisen i början av 90 talet.

Nu är det dags igen. Det är andra tider med andra spelare men de spelar på samma arena som sina förfäder. Släpphänt kreditgivning leder till fördärv för låntagare och kreditgivare. Oturligt nog så har vi insättningsgaranti för stora summor i detta land. Man får hoppas att de banker som har problem blir inlösta av staten. Det mest kända exemplet är Nordbanken. Staten gick in med pengar och efter lång tids väntan och hårt arbete av näringslivets giganter, kunde de sälja med vinst när det hela har blåst över. Staten har i dag kvar en del aktier i Nordea.

Ett liknande scenario är att betrakta som det näst bästa alternativet, vill säga. Det bästa hade varit om staten ser till att betalningssystemet garanteras medan bankerna går i konkurs.

En sak jag också kom att tänka på utifrån Cornucopias inlägg är revisorer. De skall man inte ha någon övertro på. Jag var delägare i HQ bank, via Investment AB Öresund. Revisorerna intygade att allt var ok under ett antal år. Tillslut var det mindre ok och banken gick tekniskt sett i konkurs.

Vad är det som säger att EFT:er och andra som sägs äga eller förvalta andra personers guld verkligen har det i sitt lager? Näringsverksamhet bygger på att man kan lita i ganska hög utsträckning på sin motpart, den s.k motpartsrisken. En av de stora landvinningarna inom ekonomin var framväxten av börs, banker och försäkringsbolag. Det gjorde att västvärlden fick ett avgörande försprång gentemot konkurrenterna på 14, 15 och 16 talet.

Förtroende är färskvara. Hösten 2008 var det ingen som litade på någon.

Bill Gates bygger en Windows reaktor

Finn två fel i ovanstående rubrik. Fel nummer ett är att det inte skall byggas någon Windows reaktor. Det andra felet är att Bill Gates inte skall bygga den.

Kinesiska ”slavarbetare” kommer troligtvis att bygga den. Bill Gates är med och investerar i bygget genom bolaget TerraPower. Gates gillar namn som börjar på Terra. TerraServer var är ett GIS system som bygger på Windows och SQL server. Databas knutten Jim Grey drev projektet innan blåste bort till havs.

Terra Power ska enligt deras planer utveckla en TWR reaktor som skall byggas i Kina. Landet är idag mycket beroende av kol men även olja för att få el till sin allt mer urbana befolkning. Det byggs idag redan ett antal reaktorer. En TWR reaktor skall omvandla icke användbart uran till klyvbart material och frigöra energi under processens gång. Processen ska underhålla sig själv i några tiotal år utan att det behöver tillföras mer bränsle.

Ett experiment med andra ord i stora format skall kanske påbörjas. Det som gör det hela trovärdigt är de som ligger bakom bolaget har lyckats förut. Bill Gates känner de flesta till, medgrundare till Microsoft och världens rikaste tills han beslutade sig för att ägna resten av sitt liv åt att skänka bort sina pengar. Gates handplockade Nathan Myhrvold till posten som CTO på Microsoft. Nathan hoppade av när Microsoft stod på topp år 2000 för att ägna sig åt egna investeringar bl.a Terra Power. Nathan är ganska klipsk utbildad i fysik och jobbade ett tag ihop med Stephen Hawkins. Lite av stämpeln ”Mad scientist” får man om man läser igenom wikipedia artikeln.

Vad tror ni? Kommer Bill Gates och kompanjoner att lösar världens energiförsörjning framöver? Det finns många argument mot.