Bolånetorskarna börjar trilla under ytan

Vi är mitt uppe i en bostadsbubbla, när och hur den smäller får vi se i backspegeln. Bloggrannen Cornucopia? skriver om en BLT(bolånetorsk) som ligger en bra bit under ytan. En hästgård där pantbreven överstiger begärt pris. Detta kommer vi att se mer av framöver.

Makrochocker har de senaste 15 åren resulterat i rekordlåga räntor. Många har utnyttjat detta till att låna billigt. Vissa har lånat mer än vad de har kapacitet att betala tillbaka. Just nu är det inte sannolikt att vi får någon högre inflation men det finns scenarior där det kan bli aktuellt.

Om det skulle bli fallet kommer lönerna att stiga i takt med inflationen. Det kompenserar inte en eventuell ränteuppgång i det korta. Svenska hushåll slår sig för bröstet när de säger att de kan betala en högre ränta än idag. Den dagen bankerna verkligen synar korten lär krediterna strypas. Det lär sammanfalla med att marknaden dyker. De hushåll som ligger under ytan kommer att få det riktigt svårt. Skyffla in mer pengar eller omvandla delar av lånet till ett dyrt blanco lån. Då är 8 % en ”billig” ränta.

Bolånetorskar snart under isen

En ständig ström av statistik sköljer över oss. Bolån och bostäder är något som intresserar många människor. Därför skrivs det mycket om detta ”fenomen” i media. Journalisterna är själva i allra högsta grad delaktiga i det hela. Belånade upp till skorstenen och bor ofta i bostadsrätt i centrala Stockholm. Cornucopia? visade detta på ett elegant sätt med sin Journalistkarta. Ett sätt att göra parodi på SVD’s tjötande om sin bolånekarta. Nu får den fagra Carolina Neurath se sin bostad utsatt på karta. Gissningsvis darrar hon inte om knäna likt de finansmän hon brukar utsätta för karaktärsmord med sin vassa penna.

Det finns alltid en åsikt om det skall gå upp eller ner. Räntan är hög eller låg. Ofta blandas det ihop med vad vederbörande själv har ”investerat” i. Jag sätter investerat inom citat, då jag inte anser att en bostad är någon investering. Under innehavet genererar den inga inkomster men väl en mängd utgifter. Man kan gradera alternativkostnaderna. En svit på Grand Hotell under tio år kanske är en ytterlighet medan att sova i en pappkartong på Långholmen kanske är att dra skalan lite väl långt åt andra hållet.

En bolånetorsk är en person som har lånat till en bostad, så mycket h*n kan, ligger på marginalen, spänner gummisnodden hårt och hela upplägget tål inga motgångar. När det kommer en kortare eller längre dipp/ras kan det gå illa ekonomiskt. I värsta fall blir det tvångsförsäljning och restskulden läggs på en dyr blanco kredit.

Var och en är ansvarig för sin ekonomi. Det är synd om det drabbar tredje part, t.ex barn till föräldrar som spekulerar bort sin ekonomi. Man kan lätt tro att parveny kan uppnås genom stora lån. Ett socialtsystem mår bra av en viss mängd rörlighet. Förr kallades det för ståndscirkulation. Benämningen är från den tid då vi hade fyra stånd i landet, adel, präster, borgare och bönder. Det fungerade bra tills industrialismen började. Klassresa var något man gjorde med en skolklass som åkte på besök till någon avlägsen sevärdhet som t.ex Skansen.

SVD talar om ”boprisras”. En nedgång på 10 % är knappast något ras. Södertälje är ett särfall med gängkrig och ett näringsliv i fritt förfall. Astra har lagt ner sin forskning och håller på att avveckla andra delar av sin verksamhet. Gissar att Scania kommer att lägga ner stora delar av sin verksamhet nu när Leif Öst har blivit utköpt och kommer att fördriva resten av sin tid med att sitta på möten i Tyskland och vänta in pensionen. Leif Väst har redan checkat ut och tillbringar väl all sin tid med att klättra i master och begripa sig på TDMA slottar?

Cyklerna för bostäder är långa och sega. Från topp till botten tar det ett antal år. Hur djupt det faller denna gång kan man bara gissa. Det kanske bara är en liten nedgång och bubblan tar ny fart ifall vi får nollränta och landet dränks i nytryckta pengar. Spanien, ett Grekland i jätteformat är snabbt på väg att gå i kånken. Bubblan pyser ut förr eller senare. De som vet med sig att de ligger på kanten har blivit varnade upprepade gånger från alla möjliga håll.

Vad har denna bloggare själv gjort? Det har jag skrivit i artikeln gratis amortering.

Vad gör lånen med oss?

Vilket fint väder det har varit denna långhelg. Trädgårdsarbetet har tagit fart. Det har klippts och fixats. Gräsmattan har fått sig en genomkörare med en nyinköpt vertikalskärare. Den är eldriven. Förra året lånade jag ett bensindrivet monster av en släkting.

När jag sökte reda på information om skötsel av gräsmattan, snubblade jag över en intressant artikel på en sida som heter Byggahus.se. Denna sida har på senare tid blivit rätt så stor när det gäller allt som har med hus att göra. Själv besöker jag den lite då och då när ”torpet” skall renoveras eller det bara skall fixas med något i trädgården.

Artikeln handlar om vad lån gör med oss som personer. Är det bra att låna för att få högre status genom att konsumera rätt? Det finns många åsikter i denna fråga. Det finns en del som har lånat sig rika, haft tur helt enkelt. Andra slutar sina dagar i lyxfällan, fast utan att vara med i TV och få ett årskort på Skansen. De får se sitt hem försvinna när kronofogden har gjort utmätning. En del prioriterar friheten att vara skuldfri och inte behöva arbeta all sin vakna tid.

En som tillhör bolånekollektivet kan lätt bli en bolånetorsk. Det har kanske kommit till en gräns då vanligt folk inte vill skuldsätta sig till varje pris? Det är kanske inte värt att teckna in hela sin livsinkomst för att få köpa ett nytt småhus på en sekunda markbit. Vart 10:e år kommer det en ny design av dessa dussin områden. Förra generationen var fyrkantiga boxar som allt för ofta började mögla. Sedan massfabrikationen av småhus började, har dessa riskkonstruktioner blivit många och dyrbara. Billigt att tillverka men vållar köparna stora bekymmer efter några år.

Köpa nytt hus är ett vågspel. Småhusbolaget som producerar huset kan gå i konkurs. Tidigare har jag skrivit om LB-hus. Nu är det Sidensjöhus som står i tur för att gå i konkurs. Sidensjöhus har lyckats med detta konststycke tidigare och är nu upp i sin tredje konkurs.

Kanske har ägarna titta lite för mycket på en känd svensk sommarfilm, S.O.S där det talades om att att det tilltänkta sommarlandet krävde ”ett par tre” konkurser för att gå runt.

Tankar om bankers avkastning

Bloggrannen Cornucopia skrev ett inlägg om bankers avkastning på eget kapital som jag tänkte kommentera. Tankarna flödade här på en söndag eftermiddag. Istället för att skriva en lång kommentar under ett av bloggaren Lincolns långa kommentarer om den monetära basen, blir det att spela på sin egen arena. Det är trots allt något decennium sedan man läste religion ”Economics” på universitetet så man är lite ringrostig när det det skall debatteras ”money supply”. Det var fruktansvärt roligt att läsa detta ämne. Även om man inte arbetar med det i sitt dagliga tarv har man nytta av det dagligen som investerare. Det gäller dock att inte falla i fällan och tycka som alla andra. Nog om det..

Avkastning på eget kapital är en viktig parameter när man värderar bolag. Banker kan man köpa på den avkastning Cornucopia räknade fram i sitt inlägg. Viktigt är att se längre fram och se om den är hållbar. Gissningsvis kommer det att bli stora kreditförluster framöver när bolånekollektivet(bolånetorskarna, BLT) kör in i väggen.

Utan att ha allt för mycket på fötterna känns det som om varje tjänstemanna generation gör misstag i större omfattning. Senast var det på 80 talet som ledde till fastighetskrisen i början av 90 talet.

Nu är det dags igen. Det är andra tider med andra spelare men de spelar på samma arena som sina förfäder. Släpphänt kreditgivning leder till fördärv för låntagare och kreditgivare. Oturligt nog så har vi insättningsgaranti för stora summor i detta land. Man får hoppas att de banker som har problem blir inlösta av staten. Det mest kända exemplet är Nordbanken. Staten gick in med pengar och efter lång tids väntan och hårt arbete av näringslivets giganter, kunde de sälja med vinst när det hela har blåst över. Staten har i dag kvar en del aktier i Nordea.

Ett liknande scenario är att betrakta som det näst bästa alternativet, vill säga. Det bästa hade varit om staten ser till att betalningssystemet garanteras medan bankerna går i konkurs.

En sak jag också kom att tänka på utifrån Cornucopias inlägg är revisorer. De skall man inte ha någon övertro på. Jag var delägare i HQ bank, via Investment AB Öresund. Revisorerna intygade att allt var ok under ett antal år. Tillslut var det mindre ok och banken gick tekniskt sett i konkurs.

Vad är det som säger att EFT:er och andra som sägs äga eller förvalta andra personers guld verkligen har det i sitt lager? Näringsverksamhet bygger på att man kan lita i ganska hög utsträckning på sin motpart, den s.k motpartsrisken. En av de stora landvinningarna inom ekonomin var framväxten av börs, banker och försäkringsbolag. Det gjorde att västvärlden fick ett avgörande försprång gentemot konkurrenterna på 14, 15 och 16 talet.

Förtroende är färskvara. Hösten 2008 var det ingen som litade på någon.

LB-Hus mot konkursens brant

Den skånska småhustillverkaren LB-Hus går sakta men säkert mot konkursens brant. Likt Grekland kan de inte betala sina skulder och har nu ställt in betalningarna. Ledningen själv med styrelseordföranden i spetsen hoppas på en vändning i och med att bolaget har beviljats en företagsrekonstruktion.

Det är en väg mot konkurs om inte bolaget snabbt kommer på fötter. SAAB Automobil gick inte att rädda efter att bolaget beviljades rekonstruktion. Problemet med SAAB var att få ville köpa deras bilar. LB-Hus har ett annat problem.

De kunder som köper ett hus av LB-Hus brukar ofta belåna sig kraftigt. Enligt bolaget är det de tuffare kraven från bankerna i kombination med det nyligen införda bolånetaket som har gjort att antalet kunder som kan köpa hus har minskat kraftigt. Således kan man säga att bolånetaket har haft effekt. Antalet som vill låna sig till fördärvet har minskat för att de inte får låna av de allt mer riskaverata bankerna. Utan krediter blir det inget köp.

Dessa låntagare brukar lite raljant kallas för bolånetorskar förkortat BLT. Sedan förra bostadskrisen i början på 90 talet har det mer eller mindre stigit i oavbruten takt. De som är under 50 har inte varit vana vid annat än att man ska låna allt vad man kan och på så sätt ”investera” för framtiden. Bostäder är en kraftigt övervärderad bubbla. När det kommer att smälla och hur mycket är svårt att säga.

Har man köpt något vettigt till ett vettigt pris och har en regelbunden amortering och tänker tanken att hus kan gå ner 30% och lägenheter med 50 % har man sitt på det torra.

Däremot ser det mer skakigt ut för Anders Ahltin som äger LB-Hus via sitt holdingbolag Esalp Invest AB. Tittar man på deras räknenskaper för 2010 ser det knapert ut. Av 859 Mkr i omsättning blev det ett resultat efter skatt på – 38 Mkr. På gruppnivå har bolaget en soliditet på 11.5%. Magert om något. Nu har jag bara tittat på officiella siffror så det kan dölja sig andra saker än vad man som hastigast kan se.

Anders Ahltin var under en tid VD för Gambro. Sen startade han Ahltin Medical som senare såldes.

De hemlösa är utan tidning

Idag gick malmöbolaget Comintegra i konkurs. Ett anonymt bolag men tidningen de ger ut är mer känd. Tidningen är Aluma, de hemlösas tidning.

Sorgligt men sant så har denna bloggare inte köpt någon alumatidning. Har tänkt göra det några gånger, hjälper gärna folk som har det sämre ställt än en själv(i teorin åtminstone). Säljarna av tidningen är som sagt av varierande kvalitet. Ofta står de utanför det lokala Systembolaget eller Hemköp.

Comintegra gjorde så sent som år 2010 en vinst på 685 kkr. Något har sedan dess gått mycket galet. Interna konflikter kom i dagen sedan en föredetting till marknadschef på Livets Ord tog över som vice vd med det publicistiska ansvaret. Chefredaktören och tre tidigare anställda sa upp sig en kort tid senare.

Den långa trenden för tidningen Aluma har dock pekat ner. Hårda vintrar har fått den mest inbitne hemlöse att söka sin tillflykt inomhus och därmed har försäljningen minskat. Det kontantlösa samhället har också drabbat försäljningen då affärsmodellen är helt kontantbaserad. En säljare köper tidningen för 20 kronor och säljer för 40. Den 100 procentiga marginalen hamnar i fickan hos den hemlöse.

Vi står alla bara några får steg i från att bli hemlösa. Sjukdom, arbetslöhet eller skillsmässa kan lätt bli liten tuva som stjälper stort lass. Hamnar man på efterkälken kan det gå fort utför. Bolånetorskar som blir av med sin lägenhet men sitter med hundratusentals kronor i blancolån kommer vi tyvärr att se en hel del av längre fram. Fitch varnar för uppblåsta bostadpriser och mastodont banker i Sverige.

Bostadsbubblan som sprack

I dag presenterades ny statistik för priset på bostadsrätter. Riktningen är ner, på vissa håll som i Malmö är det mycket ner. Mäklarna envisas med att säga att det bara är små variationer på grund av sommar säsongen.

Bloggaren Cornucopia blev i dagarna intervjuad i E24. Enligt vad man kunde läsa finns det en stor möjlighet att priserna på lägenheter kan halveras från dagens nivå. Hus kommer klara sig bättre ner med kanske 30 %? Lars Wilderäng, mannen bakom bloggen, kommer kanske att gå till historien som ”han som prickade in när bubblan sprack”?. En svensk Peter Schiff kan man nog säga att han är. Ett otacksamt jobb men med en trogen skara som följer de båda. Bloggaren Flute kanske aspirerar på titeln?

För den enskilde kan det innebära ett hårt slag. Men å andra sidan så bör de som valt att spekulera med högbelåning vara fullt införstådd med att det är ett tänkbart utfall. De som inte kan betala när banken vill ha tillbaka sina pengar kommer att gå i personlig konkurs.

En mycket tråkig konsekvens är om bankerna blir insolventa och faller. Svenska regeringen kommer troligtvis att rädda dessa banker som anses som systemviktiga. Den stora förloraren blir svenska folket som får se hårda nedskärningar i vård, skola och omsorg. Detta är dock inget nytt,  det är vad som hände på 90 talet.

Någon som tycker att det mesta går igen? 90 talet i repris fast nu med andra aktörer?

Har tidigare skrivit några artiklar om bostadsbubblan och att vi nog är nära toppen. Bolånetorsk till middag?

En svensk tiger till låns

Den svenska ekonomin är att jämföra med en asiatisk tigerekonomi. Asiatiska tigrar är utrotningshotade. Är det en jämförelse man kan dra någon lärdom av? Analytikerna är dock imponerade av siffrorna.

Ekonomin växer starkt upp 7,3% jämfört med kvartal 4 föregående år. Jämför man med förra kvartalet är uppgången 1 %. En avmattning stundar? Tillväxten är till stor del baserad på ökad konsumtion, främst då av inköp av nya bilar. Även konsumentelektronik, höjda el och bränsle priser bidrog. En oroväckande del av denna konsumtion sker med lånade pengar.

Finansminister Anders Borg ser med oro på detta. Borgen vill ha hög tillväxt men låg risk i systemet. Sverige har 4 stora banker, någon av dem kommer att kollapsa om det blir problem på bolånemarknaden. För att råda bukt med att bolånetorskarna, BLT kommer att knäcka systemet har FI, Finansinspektionen lagt som förslag att ett stabilitetsråd inrättas. Det låter som mycket snö men ingen ficklampa vad jag kan läsa mig till.

Bloggaren Flute är också skeptiskt till ”tigern” och jämför med den keltiska tigern.