Köpt Fortum

Har köpt en post i Fortum. Det är en tidigare bekantskap i portföljen. Tidigare innehav såldes hösten 2011 till kursen €17,54 och köpte igår för €13,52. Drygt 22 % rabatt på mindre än ett år. Inte illa men det har sin förklaring.

Vinsten för Fortum har minskat genom låga priser på el och energi. Svagare finanser som en följd av ett högt investeringstempo och att bolaget i praktiken fick låna till senaste utdelningen gör sitt till.

Min gissning är att de låga elpriserna inte kommer att bestå även om konjunkturen viker. Det leder till en mer normal intjäning för Fortum. Utdelningen lär nog sänkas för 2012, kanske halveras. En utdelning på $0,5 skulle då ge direktavkastning på 3,6 %.

Tveksamt om deras beslut att sälja ut vattenkraft i Sverige är bra för aktieägarna. Fortums ryska investeringar kan man också vara lite smått skeptiska till. Fossil gaskraft får inga klockor att ringa hos mig såvida man inte kommer över den till ett vrak pris. I Ryssland finns det även en politisk risk.

 

Det blåser! Det kallas för storm. Stormar har alltid fina namn som Gudrun och Per. Skogsägare sliter sitt hår av förtvivlan. Många som äger skog är äldre och har inget hår. Om det beror på att de är äldre eller att håret redan är sönderslitet förtäljer inte denna historia.

Bloggens upphovsperson äger ingen skog, tyvärr får man väl säga. Tyvärr är man kund hos E.On. Livet som kund hos E.On innebär att det snabbt kan bli mörkt och kallt i torpet. Vi har under längre tid haft små iriterande avbrott på en kvart till ett par timmar lite då och då. Värst är de små spikar som uppträder på nätet. Datorer och annan utrustning kan lätt ta skada. I går på förmiddagen drog det ihop sig till storm. Befarade det värsta men peppar, peppar vi klarade oss. Lamporna fladdrade som en vante i vinden men elnätet höll. Otroligt måste man väl säga. Undrar varför just vi blev skonade från E.Off denna gång när drygt 30 % av hushållen i kommunen blev släckta? Man kan säga mycket om E.On men jag gillar deras hemsida. Där kan man få rätt så bra information. På morgonen var det dock sämre då hade de nollat antalet strömlösa. Undrar varför?

Vad man kan läsa sig till har E.On, Vattenfall och Fortum lagt ner mängder med ledningar i marken som tidigare var luftburna. När det är storm kan man ha förståelse för att en del hushåll och företag blir strömlösa. Vanliga slumpmässiga avbrott som vi drabbats av kan jag inte acceptera. E.On kan prestera bättre både när det gäller slumpmässiga avbrott och förberedelser för stormar och små möss. E.On har länge prioriterat ner underhållet av sitt elnät och prioriterat ledningen framför ledningarna. Pengarna har helt enkelt flytt landet.

Själv har man inte gjort några större förberedelser inför framtida strömavbrott och Peak Infrastruktur. Håller mentalt på att förbereda mig och undersöka vad man ska köpa. Bloggaren Cornucopia har som vanligt en hel del vettigt att säga i frågan. Han bor i skogen och blev både drabbad av nedfallna träd och strömavbrott.

Telias kunder är som vanligt inte prioriterade. En liten storm ändrar inte på denna sak. Blir det kris kommer väntan på en ton i luren att bli en bra bit längre än de 4-5 dagar som går innan vanlig felsökning påbörjas.

Ut med NCC

Den gångna påskhelgen har förflutit ganska spårlöst. Skönt att vara ledig i drygt fyra dagar. Lite av ledigheten har gått åt till att räkna på nya affärer.

Nu görs det bara en måttlig mängd affärer då investeringsperspektivet är ganska långt i normal fallet. Finns därmed inga likheter med bolaget Pan Capital och prop trading som man kan läsa om i en artikel hos SVD.

Jag har funderat över mitt innehav i byggbolaget NCC. Bolaget i sig är välskött men min andel av portföljen kändes hög jämfört med bolagets framtidsutsikter. Storägaren LE Lundbergföretagen med Fredrik Lundberg som största ägare, sålde för några veckor sedan sin post i NCC. Då funderades det en hel del vad Lundberg skulle göra med pengarna. Idag vet vi delvis. Det blev en hel del Sandvik aktier.

Personligen har jag inget mot NCC, ett trevligt bolag att vara delägare i men nu hittades det andra investeringar som kan ge en bättre riskjusterad avkastning.

Själv köpte jag brittiska Astra Zeneca, finska Fortum och skånska Wihlborgs. Tre nationer i stället för ett bolag i Stockholm.

Investera i kärnkraft

Veckans tema är kärnkraft. Bloggen har försökt trötta ut kärnkraftstalibanerna. De är ett segt släkte.

Vad är det som gör kärnkraft så intressant? För en pragmatisk investerare är det en producent av el likt vilken som helst. Rörlig kostnad per producerad MWh är en mycket viktig parameter. Driftsäkerheten är också viktigt. De svenska kärnkraftverken har en tendens att stå stilla när de behövs som bäst.

Vad finns det för möjligheter, för en småsparare eller rentav en ”stor sparare” att investera lite av sina pengar i kärnkraft?

Främst tänker jag på finska elbolaget Fortum. Bolaget har kärnkraft och vattenkraft samt en stor verksamhet i Sverige. Har en generös utdelningspolitik som aktieägarna kan ha stor nytta av. Undertecknad har ägt aktier i bolaget. Avanza är positiva till dem.

Tyska kraftjätten E.on är ett bolag med verksamhet i Sverige. Tidigare tog de över Sydkraft som ägde de nu nedlagda reaktorerna i Barsebäck. Bolaget är en gigant inom el och gas. En trevligt utdelning ger de också, det gillas!

Kanadensiska bolaget Transcanada äger andelar i kärnkraftverk via Bruce Power. Bolaget är främst inriktat på olje och gas pipelines samt produktion av el från fossilgas. En trevlig utdelning ger bolaget 4 gånger om året.

Amerikanska bolaget Exelon producerar mest kärnkraft i Usa. Till 92 % är dess produktion beroende av kärnkraft. Ett tungt ”bett” på denna energiform. Bolaget ger ca 4,85 % i utdelning på årsbasis. En intressant detalj är att bolaget äger reaktor 1 i Three Mile Island. Tvåan fick en härdsmälta 1979.

För de som vill gå till botten med kärnkraften eller i alla fall till källan, roten till det onda har möjlighet att investera i brytning och anrikning av uran. Bolaget Cameco finns i det råvaru rika landet Kanada. Främst sysslar bolaget med att hitta och utvinna uran samt anrika det till kärnbränsle. Bolaget har även en andel i Bruce Power ihop med bl.a Transcanada. Utdelningen är i skrivande stund erbarmlig med låga 0,96 %. Potentialen ligger i starkt stigande priser på uran. Peak uran kan ge stora vinster till bolaget.

Utpressning mot elkunderna

Idag fick vi en ”squezze” på elmarknaden Nordpool. Elpriset, räknat i öre per kwh har femfaldigats. Från runt en femtioöring till som mest 261 öre.

En vanlig mindre villa drar ca 20 000 kwh per år. Vi kan göra ett antagande att det under en kall dag går åt ca 85 kwh per dag.  I de södra delarna av Sverige, än värre ju längre norrut man kommer.

”Överpriset” per kilowatt är ca 2 kr före skatter och avgifter. 85 kwh * 2 kr gör att det kostar ca 170 kr extra per dygn att värma det lilla huset. Chockhöjning kallar Sydsvenskan det.

Konsumenterna i södra Sverige kan räkna med kraftigt höjda nätavgifter. Sverige ska anpassa sina låga priser till de som finns inom EU, främst Tyskland. Då behövs kraftigare kablar för att exportera vårt överskott av el. Den svenska konsumenten får således betala sin elräkning på mer än ett sätt.

Marknadskrafter sa Bill, tjuvar sa Bull. Vad säger ni?

Jag säger att man bör ta sig en extra titt på E.on, Hafslund och Fortum som långsiktig investering. Har själv tidigare ägt lite i Fortum men inte i skrivande stund.

Hårt slag mot grön energi

I dag kom skatterättsnämnden med ett dåligt besked. De som har investerat i vindkraftkooperativ ska betala skatt på den el som medlemmarna köper av sin förening.

Skillnaden mellan spotpriset på Nordpool och medlemspriset ska tas upp till beskattning. I Sverige finns det enligt enligt artikeln i Dagens Nyheter ca 20 000 andelsägare som blir drabbade av detta beslut. DN’s systertidning, den lilla provinstidningen Sydsvenska dagbladet citerar även de TT.

Miljöministern är i Köpenhamn och solar sig i glansen medan regeringens förlängda arm krossar privata initiativ inom vindkraft. Det är dubbelmoral. Lika mycket som Usa’s utspel att de vill sänka sina utsläpp. Något de ändå kommer att göra när fossila bränslen börjar sina.

De som är emot vindkraft tycker nog redan att näringen är tillräckligt skattegynnad som den är. Med tanke på peak oil, gas, coal m.m kan en storskalig utbyggnad i kombination med effektivare vattenkraft och mer kärnkraft göra Sverige ganska opåverkad av den framtida energibristen.

Kraftgenerering är en ganska enkel verksamhet att förstå sig på. Tyvärr är det ganska ont om svenska bolag att investera i. Ett alternativ är finska Fortum. Tyvärr är deras profil allt annat än grön. De bränner olja, gas och sopor. Den koldioxidfria elen består av ett stort inslag av kärnkraft och vattenkraft. Bolaget ger en hög och fin utdelning.

Sparare sugna på hög risk

I efterdyningen av den stora börsuppgång som varit, drygt 40 % sedan början på året, vill småspararna nu in på börsen. När blodet flöt på gatorna hösten och vintern 2009 var det läge att köpa aktier, då kunde man göra fynd. Idag är vi långt ifrån toppen 2007, men med tanke på konjunkturen och osäkerheten är aktier generellt inte lika billiga längre.

Statistik från Avanza och Nordnet visar att aktieköpen i ökad utsträckning sker med lånade pengar. SVD skriver att hushållens lån ökar allt mer.

De svenska bolagen har lanserat och genomför nu omfattande sparprogram. Det bör ge stora vinster och utdelningar till aktieägarna när konjunkturen vänder. Man brukar säga att börsen ligger minst ett halvår före konjunkturen. Vi får se om det stämmer den här gången också. Det känns lite som om marknaden har tagit ut segern i förskott.

Dagens Nyheter hissar i en artikel en liten varningsflagga för kinafonderna. Det goda börsklimatet har lockat fram bolag som behöver kapital för att expandera. Vinkraftbolaget Arise Windpower är ett exempel. Ett obeprövat kort som säkert lockar småsparare som vill ha hög risk.

Den som är mer försiktig, kan snegla rakt över Östersjön och hitta det finska bolaget Fortum. Vill man ta en större valuta risk finns det en del fina bolag i Usa och Kanada att titta på. Consolidated Edison och Trans Canada är två exempel.